Vagt svar på SFP:s vargspörsmål 

09.03.2018 kl. 14:19
Ministern lovar ingenting nytt

Vilka åtgärder ämnar regeringen vidta för att hålla vargstammen under kontroll och öka medborgarnas säkerhet, frågade SFP och Svenska riksdagsgruppen av regeringen i ett skriftligt spörsmål. Hur farlig vargen är för människan bedöms alltid från fall till fall, svarar nu jord- och skogsbruksminister Jari Leppä (C).


Leppä konstaterar att under jaktåret 2017-2018 tillåter vargförordningen jakt på högst 53 vargar. Ministeriet anser att kvoten på 53 vargar erbjuder Finlands viltcentral tillräckliga möjligheter att hantera frågan. Förutom att Finlands viltcentral kan bevilja undantagstillstånd har polisen möjlighet att fatta beslut om att fördriva eller avlägsna vargar som orsakar hot, heter det i ministeriets svar.


Svenska riksdagsgruppens ordförande Thomas Blomqvist, som är första undertecknare till spörsmålet är inte helt nöjd med svaret.


–  Enligt de senaste officiella uppgifterna har vargstammen inte vuxit, men lokalt har den vuxit. I stället för att fokusera på den nationella nivån och det totala vargantalet i Finland borde man se frågan regionalt, säger han.


Förekomsten av varg blir allt vanligare på många håll. Exempelvis i Österbotten som Västnyland har gjorts flera vargobservationer nära bosättning. 
I ministeriets svar konstateras att en varg som vistas på en gård ska i första hand fördrivas, men om inte det har gett resultat ”kan en varg som kommer till gårdar avlivas.”


– Ministeriets svar visar tyvärr inte tillräcklig förståelse för människors oro för att vargstammen växer lokalt och att vargflockarna gör allt fler gårdsbesök. Nu borde man se på frågan med nya glasögon. Ministeriet borde utreda vad det betyder då vargen nu etablerat sig i rätt tätbebyggda områden, säger Blomqvist.

Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00