Undervisnings- och kulturministeriet har begärt Svenska riksdagsgruppens utlåtande om utkastet till ny gymnasielag

07.03.2018 kl. 14:18

Utlåtande:

 

Svenska riksdagsgruppen anser att reformen av gymnasielagen innehåller flera goda målsättningar. Det är bra att man skapar möjligheter till större studiehelheter och ämnesöverskridande program. Samtidigt är det bra att man inte ändrar på grundstrukturen då de läroämnen i gymnasiet som nu är obligatoriska också kommer att vara det i framtiden.

Vi välkomnar också ett närmare samarbete med högskolorna. Ytterligare kan med tillfredsställelse noteras de starka betoningarna på studerandevård, studiehandledning och specialundervisning. Anmärkningsvärt är att specialundervisningen nu för första gången skrivs in i lagen.

För att gymnasiereformen ska lyckas är det viktigt att studerandevården, studiehandledningen och specialundervisningen tilldelas tillräckligt resurser.

Kommunerna måste ersättas för de nya kostnader som uppstår.   

 

Även om Svenska riksdagsgruppen omfattar flera av reformens syften, finns det orsak att peka på riskerna med lagförslaget. Det är utomordentligt viktigt att gymnasierna även i framtiden ger studerandena en bred allmänbildning. En större valfrihet när det gäller ämnen får inte leda till att gymnasiets allmänbildande roll hamnar i bakgrunden. Många elever vet inte vad de vill inrikta sig på när de börjar gymnasiestudierna. Det är en faktor som måste beaktas när man bygger upp de personliga studieprogrammen.

Mer eget ansvar för studierna är bra för somliga, men passar sämre andra. Här vilar ett stort ansvar på studiehandledningen och elevvården.

 

En annan risk som Svenska riksdagsgruppen vill synliggöra är att små gymnasier långt borta från tätorter och högskolor lätt halkar efter i utvecklingen. Man bör se till att också mindre gymnasier ska ha möjligheter och resurser att leva upp till den nya gymnasielagens ambitioner.

Gymnasiernas skyldighet att ordna en del av studierna tillsammans med en eller flera högskolor kan i praktiken bli ett problem för gymnasier som geografiskt verkar långt borta från högskolorna.

Det kan leda till problem med principen om likvärdighet. Lagens syfte att alla studerande borde ges en möjlighet att bekanta sig med högskolestudier redan under gymnasietiden bra och värt att understöda.

Svenska riksdagsgruppen välkomnar samarbete mellan språkgrupperna när det gäller att utveckla studierna i enlighet med den nya gymnasielagen.

 

Utlåtandet i korthet:

 

Svenska riksdagsgruppen anser att reformen av gymnasielagen innehåller flera goda målsättningar. Det är bra att man skapar möjligheter till större studiehelheter och ämnesöverskridande program.

 

Vi anser det bra att de läroämnen i gymnasiet som nu är obligatoriska också kommer att vara det i framtiden. En större valfrihet när det gäller ämnen får inte leda till att gymnasiets allmänbildande roll hamnar i bakgrunden.

 

Vi välkomnar ett närmare samarbete med högskolorna. Samtidigt får detta inte leda till problem med likvärdigheten. Små gymnasier som verkar långt borta från högskolorna riskerar att hamna i en sämre position.

 

Ytterligare kan man med tillfredsställelse notera lagutkastets starka betoningar på studerandevård, studiehandledning och specialundervisning. Ambitiösa personliga studieprogram får inte leda till elever som ännu inte vet vad de ska satsa på faller ut.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00