Undervisnings- och kulturministeriet har begärt Svenska riksdagsgruppens utlåtande om utkastet till ny gymnasielag

07.03.2018 kl. 14:18

Utlåtande:

 

Svenska riksdagsgruppen anser att reformen av gymnasielagen innehåller flera goda målsättningar. Det är bra att man skapar möjligheter till större studiehelheter och ämnesöverskridande program. Samtidigt är det bra att man inte ändrar på grundstrukturen då de läroämnen i gymnasiet som nu är obligatoriska också kommer att vara det i framtiden.

Vi välkomnar också ett närmare samarbete med högskolorna. Ytterligare kan med tillfredsställelse noteras de starka betoningarna på studerandevård, studiehandledning och specialundervisning. Anmärkningsvärt är att specialundervisningen nu för första gången skrivs in i lagen.

För att gymnasiereformen ska lyckas är det viktigt att studerandevården, studiehandledningen och specialundervisningen tilldelas tillräckligt resurser.

Kommunerna måste ersättas för de nya kostnader som uppstår.   

 

Även om Svenska riksdagsgruppen omfattar flera av reformens syften, finns det orsak att peka på riskerna med lagförslaget. Det är utomordentligt viktigt att gymnasierna även i framtiden ger studerandena en bred allmänbildning. En större valfrihet när det gäller ämnen får inte leda till att gymnasiets allmänbildande roll hamnar i bakgrunden. Många elever vet inte vad de vill inrikta sig på när de börjar gymnasiestudierna. Det är en faktor som måste beaktas när man bygger upp de personliga studieprogrammen.

Mer eget ansvar för studierna är bra för somliga, men passar sämre andra. Här vilar ett stort ansvar på studiehandledningen och elevvården.

 

En annan risk som Svenska riksdagsgruppen vill synliggöra är att små gymnasier långt borta från tätorter och högskolor lätt halkar efter i utvecklingen. Man bör se till att också mindre gymnasier ska ha möjligheter och resurser att leva upp till den nya gymnasielagens ambitioner.

Gymnasiernas skyldighet att ordna en del av studierna tillsammans med en eller flera högskolor kan i praktiken bli ett problem för gymnasier som geografiskt verkar långt borta från högskolorna.

Det kan leda till problem med principen om likvärdighet. Lagens syfte att alla studerande borde ges en möjlighet att bekanta sig med högskolestudier redan under gymnasietiden bra och värt att understöda.

Svenska riksdagsgruppen välkomnar samarbete mellan språkgrupperna när det gäller att utveckla studierna i enlighet med den nya gymnasielagen.

 

Utlåtandet i korthet:

 

Svenska riksdagsgruppen anser att reformen av gymnasielagen innehåller flera goda målsättningar. Det är bra att man skapar möjligheter till större studiehelheter och ämnesöverskridande program.

 

Vi anser det bra att de läroämnen i gymnasiet som nu är obligatoriska också kommer att vara det i framtiden. En större valfrihet när det gäller ämnen får inte leda till att gymnasiets allmänbildande roll hamnar i bakgrunden.

 

Vi välkomnar ett närmare samarbete med högskolorna. Samtidigt får detta inte leda till problem med likvärdigheten. Små gymnasier som verkar långt borta från högskolorna riskerar att hamna i en sämre position.

 

Ytterligare kan man med tillfredsställelse notera lagutkastets starka betoningar på studerandevård, studiehandledning och specialundervisning. Ambitiösa personliga studieprogram får inte leda till elever som ännu inte vet vad de ska satsa på faller ut.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00