Skolan behöver arbetsro och resurser

28.02.2018 kl. 15:15
Riksdagsledamot Mikaela Nylander kritiserade regeringens nedskärningar i utbildningen vid den interpellationsdebatt som fördes i riksdagen på onsdagen.

− Regeringen har raserat grunden för ett livslångt lärande i och med att de försämringar som regeringen har möjliggjort inom småbarnspedagogiken. Gruppstorlekarna har vuxit och barnets subjektiva rätt till dagvård har begränsats, säger Mikaela Nylander.

Regeringens försök att få till stånd en reform av familjeledigheten strandade nyligen.

− Regeringens föräldraledighetsflopp gör läget ännu värre, säger Nylander.

Hon understryker att jämlikheten i grundutbildningen ska garanteras med principen om närskolan.

− En god närskola, en individcentrerad inlärning, gruppstorlekar som beaktar elevernas särskilda behov och tillgång till god elevvård ska vara utgångspunkten. Vi ska inte reformera sönder skolan. Den behöver arbetsro och framför allt tillräckligt med resurser, säger Nylander.

− Kommunerna ska också kunna satsa på positiv särbehandling och på det sättet stärka daghem och skolor i utsatta områden. Det är också viktigt att familjerna uppfattar att daghemmet och skolan i det egna området håller en god kvalitet. Samhället behöver inte mer segregering utan integrering och en god skola oberoende av var i Finland man bor – det är grunden för ett jämlikt samhälle.

Alla sex oppositionspartier hade undertecknat interpellationen som utmynnar i en förtroendeomröstning om regeringens utbildningspolitik.

Mikaela Nylander

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00