Arvoisa puhemies, ärade talman
Vi står idag inför en av vårt lands verkliga ödesfrågor. Vi vet att den jämlika utbildningen står inför svårigheter. Problemen är kända. Vi behöver nu målmedvetna åtgärder för att upprätthålla jämlikheten inom utbildningen.
En kvalitativ småbarnspedagogik lägger grunden för ett livslångt lärande och för likvärdiga förutsättningar för barnen. Därför är det ansvarslöst att regeringen begränsar den subjektiva rätten till dagvård och ökar gruppstorlekarna. Det är fruktansvärt ansvarslöst. Regeringens lågvattenmärke med reformen av familjeledigheten gör bara saken värre. Nästa regering måste absolut ta tag i familjeledigheten, då den nuvarande inte lyckas greppa frågan. SFP har föreslagit att i samband med reformen av familjeledigheten ska varje treåring ges rätt till fyra timmar avgiftsfri småbarnspedagogik per dag.
Jämlikheten inom den grundläggande utbildningen garanteras med hjälp av principen om närskola, en individcentrerad inlärning, gruppstorlekar som beaktar gruppens sammansättning och tillgången till god elevvård. Andra hörnstenar för jämlik utbildning är fungerande samarbete mellan hem och skola, flexibla undervisningsarrangemang, fungerande stöd- och specialundervisning samt mångprofessionellt samarbete mellan skolor, ungdomsväsendet och andra aktörer. Gott ledarskap inom utbildningsväsendet i kommunerna är centralt. Att garantera tillräckligt antal behöriga lärare är en nyckelfråga – ja, en överlevnadsfråga.
Det är viktigt att komma ihåg att, ifall hälsovården och den sociala omsorgen brister, är det skolan som får ta itu med problemen. Förutom allt det mångprofessionella samarbete som nu görs behöver vi mer psykiatriskt kunniga sjukskötare i skolorna. Sibbo kommun har goda erfarenheter om detta.
Ärade talman,
Det är mycket viktigt att familjerna ser positivt på närskolorna och närdaghemmen. Det bidrar till att invånarna fäster sig vid sitt grannskap, och det ökar gemenskapen. Ojämlikheten ökar, om vissa familjer skickar sina barn till andra skolor och daghem än de som finns i näromgivningen. Kommunerna bör målmedvetet stärka daghemmen och skolorna genom positiv särbehandling och genom en vettig planläggnings- och bostadspolitik.
Reformen av yrkesutbildningen på andra stadiet får inte öka ojämlikheten. Till exempel närundervisningen och studiehandledningen måste tryggas. Studiehandledning är viktigare än någonsin på alla stadier av utbildningen. Därför är det bra att regeringens utkast till gymnasielag innehåller mer studiehandledning.
Men vi anser dock inte att de unga som kämpar med en mångfald problem nödvändigtvis skulle gynnas av att läroplikten förlängs. De som lider av psyk- och livshanteringsproblem behöver skräddarsydda stödåtgärder. Det kan till exempel handla om hjälp med att få bostad eller terapi. Istället stöder vi en tiondeklass, arbetsverkstäder och arbetsförsök.
Vi vill höja studiepenningens belopp tillbaka till den tidigare nivån. Jag är glad att minister Terho tog lyra på min frågetimmesfråga om en höjning av inkomstgränserna. Studerandes flit och arbete ska inte bestraffas.
Vi vet att familjernas socioekonomiska bakgrund inverkar på barnens inlärningsresultat och utbildningsval. För att värna om jämlikhet i utbildningen krävs resurser och en god lagstiftning. Men det är inte tillräckligt. Vi måste återskapa ett klimat där utbildning upplevs som en möjlighet och en väg till ett bättre liv. Ansvaret för det ligger hos oss alla.
Vi omfattar de grönas förslag om misstroende.
