SKYDDSJAKT PÅ VARG OMEDELBART

04.03.2018 kl. 09:55

Som många av oss under flera månader förutspått har vi nu kommit till en punkt där vargens närvaro kraftigt begränsar människors livskvalitet i Österbotten. Det är helt enkelt förnedrande att mitt i allt annat pusslande i vardagen tvingas fundera över huruvida barnen skall kunna gå några hundra meter till bussen eller orientera på gymnastiklektionen. Har själv under veckan diskuterat med förutom ansvariga ministern även bl.a. med Sauli Härkönen, chef för offentliga förvaltningsuppgifter vid Finlands Viltcentral - mannen som i praktiken långt själv beslutar om undantagstillstånd för vargjakt. Jag uppskattar att han till skillnad från många andra tjänstemän även är anträffbar sent under kvällstid men nog har det hittills varit alltför trögt att få tillstånd. Jag räknar dock med att vi kommer att se en ändring till det bättre och hoppas att ansökningar från olika delar av Österbotten fortsätter sändas in. 

 

I finska församlingars kyrkböcker finns 175 registrerade vargattacker mot människor - med dödlig utgång. 38 % var barn mellan 4 och 9 år. Jag har sagt det tidigare men säger det igen: År 2018 - i ett land som fyllt 100 – med lagstiftning om obligatoriskt koppel på hundar i tätort – känns det helt sjukt om man plötsligt inte skall kunna plocka bär, gå till skolan eller bedriva jakt och viltvård utan att vara livrädd för vargar. Inga fridlysningsförklaringar eller byråkratiska skötselplaner med 59 "åtgärder" värmer den dag det händer något riktigt allvarligt. Rädslan och faran är ett faktum redan nu. Vargen hör inte hemma i det tätbebyggda Kust-Österbotten! Även om såväl kommunerna, landskapsförbundet, svenska riksdagsgruppen som enskilda politiker och aktivister har varit aktiva krävs nu ännu hårdare nypor och fortsatt bred aktivitet. Det handlar sist och slutligen om förtroendet för myndigheter, lag och ordning. En juris doktor vid Helsingfors universitet - som tydligen noterat vår aktivitet i frågan - ansåg under veckan att undertecknad borde arbeta för stt förbjuda bilar istället eftersom de dödat fler människor än vargar. På frågan om han sett några vargspåpr i närheten av Helsingfors universitet på sistone fick jag inget svar. 

 

Under senare tid har även reformen av underrättelselagarna diskuterats flitigt i riksdagen. Det är fråga om enormt lagpaket och utskotten bör därför få arbetsro. Även om det är klart att bland annat terrorhoten och cybersäkerheten kräver en reform av underrättelselagarna, så är det i detta skede för tidigt att ta ställning till reformens innehåll och behandlingsordning. Det är även skäl att komma ihåg att behovet av skydd inte enbart begränsar sig till samhälleliga strukturer. Vår grundlag ger ett starkt skydd för finländarnas privatliv och vi bör mycket noggrant söka balans mellan effektiv övervakning och skydd för privatlivet.

 

Förr ett par veckor sedan hann vi också med ett kort men mycket intressant besök till Moskva med de ”unga” riksdagsledamöternas internationella nätverk. Vi hade blivit inbjudna av senator Aleksei Puškov från parlamentets överhus och programmet bestod av besök till den finska ambassaden, möten med representanter från Rysslands parlaments båda kammare, centralvalnämnden samt utrikesministeriet. Detta svarsbesök till Moskva har planerats sedan en grupp unga ryska ledamöter besökte Finlands riksdag i november 2013. Båda våra länders presidenter har bidragit till att få utbytet till stånd. Man märkte att man befann sig i en stormakt då man i vissa mötesrum lätt kunde hitta 10 små kameror genom att lite flacka med blicken.

Joakim Strand

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00