Lepomäki ser det regeringen vill blunda för 

01.03.2018 kl. 15:33
Riksdagsledamot Elina Lepomäki (Saml.) meddelade igår att hon inte kan rösta för regeringens vård- och landskapsreform. Det förvånar inte Anders Adlercreutz, riksdagsledamot för SFP och partiets vice ordförande.

- En objektiv analys av det som lagts fram för oss riksdagsledamöter kan bara leda till samma slutledning. Att koppla ihop social-och hälsovårdsreformen med en landskapsreform var en mycket olycklig lösning. I stället för att utveckla befintliga, i internationell jämförelse mycket kostnadseffektiva strukturer, fjättrar man nu en mycket viktig del av den samhälleliga servicen i en tvångströja, en landskapsadministration. 

De ursprungliga målen med Social- och hälsovårdsreformen var att göra vården mer jämlik, att stävja kostnadsökningen och att förbättra det man kallar integration, samspelet mellan de olika vårdskedena. 

- Här har man misslyckats stort, säger Adlercreutz. Ingenting tyder på att man kommer att nå kostnadsinbesparingar utan tvärtom. När vi upprepade gånger har frågat regeringen hur man ämnar nå de tänkta kostnadsinbesparingarna har svaret uteblivit - helt enkelt för att de inte har svaret. Det här hotar att bli en mycket dyr struktur. Den integration vi har idag spjälks i bitar i och med att pengar inte mera kopplas till ansvar. Samtidigt som många kommuners ekonomi rubbas kraftigt skapar man ett demokratiunderskott och en statsstyrd trög administrativ apparat. 

- Jag håller med Lepomäki, det här måste stoppas, säger Adlercreutz. 

 

Anders Adlercreutz

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets redogörelse om ramarna för statsfinanserna 2009-2012

Ett lands framgång beror på många saker - kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet för att ta några exempel. En annan framgångsfaktor är sysselsättningen. Det är därför som Matti Vanhanens regering gör rätt när den prioriterar sysselsättningen.
25.03.2008 kl. 12:15

Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkas verksamhet

Gruppanförande
11.03.2008 kl. 14:55

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45