Utdömt skadestånd vid brottsmål för offer av sexuellt våld bör inte räknas som inkomst

23.02.2018 kl. 14:59

Till riksdagens talman

 

I och med #metoo-kampanjen har sexuella trakasserier och sexuellt våld lyfts upp på agendan. I dagens läge finns det många nya utmaningar när det gäller brottsoffrens ställning. Sexuella trakasserier och sexuellt våld kan lämna allvarliga spår hos offret, och ifall händelserna lämnas obehandlade kan trauman i värsta fall föras vidare till nästa generation. Speciellt viktigt är det för personer som råkat ut för sexuellt våld att få hjälp. Trots att förhållningen och stödet gentemot offren för sexuellt våld blivit bättre i Finland finns det ännu brister och plats för förbättring. I dag händer det att FPA tolkar utdömt skadestånd till offer för sexuellt våld som inkomst.

De skadestånd som en förövare i rättegången blivit dömd att betala åt offret är meningen att vara skadestånd i sin sanna bemärkelse. Summorna som betalas för skada, smärta och andligt lidande är riktade att bland annat täcka terapiutgifter, men i dagens läge kan myndigheterna tolka den utbetalda skadesumman som en inkomst. Detta i sin tur påverkar socialförmånerna som till exempel utkomststödet. Det är varken meningen eller ändamålsenligt att skadestånden skall gå åt till att betala hyra och mat, utan de skall gå till det ändamål som de är riktade till.

Med hänvisning till det som anförs ovan får jag i den ordning 27 § riksdagens arbetsordning föreskriver ställa följande spörsmål till den minister som saken gäller:

 

Vad avser regeringen göra för att av domstol utdömt skadestånd vid sexualbrott inte skall räknas som inkomst och påverkar utkomststöden negativt?

 

 

Eva Biaudet

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00