Utdömt skadestånd vid brottsmål för offer av sexuellt våld bör inte räknas som inkomst

23.02.2018 kl. 14:59

Till riksdagens talman

 

I och med #metoo-kampanjen har sexuella trakasserier och sexuellt våld lyfts upp på agendan. I dagens läge finns det många nya utmaningar när det gäller brottsoffrens ställning. Sexuella trakasserier och sexuellt våld kan lämna allvarliga spår hos offret, och ifall händelserna lämnas obehandlade kan trauman i värsta fall föras vidare till nästa generation. Speciellt viktigt är det för personer som råkat ut för sexuellt våld att få hjälp. Trots att förhållningen och stödet gentemot offren för sexuellt våld blivit bättre i Finland finns det ännu brister och plats för förbättring. I dag händer det att FPA tolkar utdömt skadestånd till offer för sexuellt våld som inkomst.

De skadestånd som en förövare i rättegången blivit dömd att betala åt offret är meningen att vara skadestånd i sin sanna bemärkelse. Summorna som betalas för skada, smärta och andligt lidande är riktade att bland annat täcka terapiutgifter, men i dagens läge kan myndigheterna tolka den utbetalda skadesumman som en inkomst. Detta i sin tur påverkar socialförmånerna som till exempel utkomststödet. Det är varken meningen eller ändamålsenligt att skadestånden skall gå åt till att betala hyra och mat, utan de skall gå till det ändamål som de är riktade till.

Med hänvisning till det som anförs ovan får jag i den ordning 27 § riksdagens arbetsordning föreskriver ställa följande spörsmål till den minister som saken gäller:

 

Vad avser regeringen göra för att av domstol utdömt skadestånd vid sexualbrott inte skall räknas som inkomst och påverkar utkomststöden negativt?

 

 

Eva Biaudet

Gruppanföranden

Interpellation om klimatförändringen och tryggande av energiförsörjningen

Det är mycket bra att Samlingspartiet visar intresse för den pågående och skrämmande klimatförändringen. Klimatförändringen har pågått i decennier. Samlingspartiet väljer nu att kraftigt kritisera regeringen för dess miljöpolitik då det återstår fyra arbetsveckor av denna regeringsperiod. Det kan jag inte klassa som annat än blott valpolitik.
17.01.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om Finlands EU-ordförandeskap

Låt mig komma med ett frankt påstående: 2006 var året då federalismen tog några ordentliga steg framåt i det finländska EU-tänkandet. Detta av två orsaker: Europaparlamentet visade sig vara en fungerande institution och parlamentet bidrog kraftigt till att göra beslutsprocessen i EU till en tydlig politisk process- vilket också statsminister Vanhanen konstaterat i Bryssel i anslutning till servicedirektivet. Det var parlamentet och de politiska rörelserna i Europa som hade initiativet. Och det finländska ordförandeskapet hade ett gott samarbete med Europaparlamentet och tack vare det kunde många viktiga frågor inom EG-samarbetet ros i hamn.
11.01.2007 kl. 00:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2007

Jag vill börja med att tacka finansministern och mina kollegor för en enkel och snabb process i att nå en överenskommelse om riksdagens ändringar i budgetboken. Men jag vill ändå ägna lite tid åt att analysera hur riksdagen använder sin budgetmakt.
13.12.2006 kl. 00:00

Interpellation om bättre villkor för kvinnor i arbetslivet

Interpellanterna lyfter upp ett tema som sysselsatt flera generationer och som fortfarande är ett delvis olöst problem, det vill säga att skapa en större jämställdhet inom arbetslivet. Oppositionen påminner om att regeringen lovat befrämja jämställdheten genom ett program med målsättningen att få bort omotiverade löneskillnader.
30.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om alkoholpolitiken

Oppositionen skall ha ett erkännande för en saklig och välformulerad interpellationstext. Här behövs inga teoriska och känsloladdade reaktioner. Problemet är tillräckligt allvarligt ändå.
23.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om barnfamiljernas situation

Det är aningen svårt att lista ut vilken samhällsgrupp oppositionen anser att regeringen har misskött mest. För fyra veckor sedan var det studenterna, för tre veckor sedan var det pensionärerna och idag är det då barnfamiljerna som lider mest.
11.10.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00