Medborgarnas känsla av trygghet då vargstammen ökar

16.02.2018 kl. 14:56

Den ökande mängden rapporter om orädda vargar, som rör sig bland bosättningen,  har medfört att befolkningen i vissa områden i Finland inte känner sig trygga. Vargens framfart i tätorter har man försökt stävja, men myndigheternas njugga inställning till åtgärder har lett till att vargstammen ökar.  Det som väcker stor oro är att vargarna rör sig i områden där de inte tidigare varit synliga. Befolkningens oro måste tas på allvar. Vanliga människor bör få tillbaka tilltron till myndigheternas åtgärder och den information som ges.

 

Det finns åtminstone en bofast flock norr om Vasa, två bofasta flockar i södra svenska Österbotten och en bofast flock i västra Nyland. Är förhållandena gynnsamma kan vargstammen under tre år fördubblas.  Det är högst anmärkningsvärt då det inte har funnits bofasta vargflockar på området sedan slutet av 1800-talet.

Vargstammen i Finland avviker även från vargstammar i övriga Skandinavien då den i Finland till en stor del utvecklar sig till flockar bestående av två individer.  I februari 2017 var observationerna på flockar av 2 vargar 37 procent av alla observationer medan procenten var cirka 20 året innan.  En avsevärd del av flockar bestående av två individer markerar ut sina revir för att sedan föda vargkullar följande år. Utgående av detta är slutsatsen att vargflockarna snabbt breder ut sig på ett allt större revir,  samt att en urbanisering är synlig.

 

I ett skriftligt spörsmål har jord- och skogsbruksminister Jari Leppä den 5.10 2017 noterat att  ”Jord- och skogsbruksministeriet anser att kvoten om 53 vargar ger verksamhetsförutsättningar för Finlands viltcentral att fatta beslut om eventuella ansökningar om undantagstillstånd, ifall kriterierna för beviljande av undantagstillstånd enligt naturdirektivet och jaktlagstiftningen tillgodoses. Utöver dessa undantagstillstånd som beviljas av Finlands viltcentral har polisen möjlighet att fatta beslut om att avlägsna vargar som innebär ett hot.”

Yrkanden på jakttillstånd för problemvargar kommer framförallt från lokalbefolkningen. Statsmakten har i enlighet med vargskötselplanen anledning att skydda och lyssna till dem. Statistik visar att av 132 ansökta lov har endast 36 beviljats per 3.3 2017.  Borde inte beviljande instans fästa större vikt vid medborgarnas känsla av trygghet, även för att motverka olagliga åtgärder? År 2016 noterades 119 får, 7 kalvar, 1 kviga, 47 hundar samt 647 renar ha fallit offer för vargars framfart.

Det finns regioner där barn inte kan göra sin skolväg till fots eller vistas oövervakat i hemmets närhet  i rädsla för vargar. Även en ridskola i västra Nyland har varit tvungen att inskränka på sin verksamhet då vargen kommit in på husknuten. För ett par dagar sedan påträffades även en påkörd varg vid en  motorväg i huvudstadsregionen.

 

I vargvårdsplanen som uppdaterades 2015 finns flera åtgärder, med vilka man kan förebygga skador som orsakas av vargen och öka vargens skygghet för människor. Det kan ändå noteras att endast 29 åtgärder har genomförts eller påbörjats av de totalt 59 fastställda åtgärderna.

 

Befolkningens oro måste tas på allvar och folks tilltro till myndigheter måste återställas.

 

Med hänvisning till det som anförs ovan får vi i den ordning 27 § riksdagens arbetsordning föreskriver ställa följande spörsmål till den minister som saken gäller:

 

Vilka åtgärder ämnar regeringen vidta för att hålla vargstammen under kontroll och öka medborgarnas säkerhet?

 

 

Helsingfors den 16 februari 2018

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om budgetpropositionen för 2023

Gruppanförande 20.9.2022, ledamot Anders Adlercreutz.
20.09.2022 kl. 13:26

Jämställdhetspolitiska redogörelsen

Gruppanförande hållet 14.9 2022 av ledamot Eva Biaudet.
14.09.2022 kl. 14:55

Planen för de offentliga finanserna 2023-2026

Gruppanförandet hölls av ledamot Bergqvist
15.06.2022 kl. 15:00

Klimatpolitisk plan på medellång sikt

Gruppanförande av ledamot Mikko Ollikainen
06.06.2022 kl. 14:04

Statsrådets redogörelse om säkerhetsläget och Nato-ansökan

Responsdebatt, Gruppanförande 17.5.2022, Eva Biaudet.
17.05.2022 kl. 12:58

NATO-MEDLEMSKAP

Gruppandörandet hållet av gruppens ordförande ledamot Anders Adlercreutz.
16.05.2022 kl. 11:46

Statsrådets redogörelse om behoven att reformera integrationsfrämjandet

Responsdebatt, Gruppanförande 11.5.2022, Mats Löfström
11.05.2022 kl. 15:00