– Utskotten har nu ett stort arbete framför sig. Vårt ansvar är att ge dem arbetsro. I sinom tid efter experthöranden kommer vi att ta ställning till reformens innehåll och behandlingsordning, säger Blomqvist.
I Svenska riksdagsgruppens gruppanförande konstaterade han att bland annat terrorhoten och cybersäkerheten kräver en reform av underrättelselagarna. Samtidigt finns det skäl att komma ihåg att behovet av skydd inte enbart begränsar sig till samhälleliga strukturer.
– Grundlagen ger ett starkt skydd för finländarnas privatliv. Vi måste därför mycket noggrant söka balans mellan effektiv övervakning och skydd för privatlivet. Vi får inte heller glömma att olika människor uppfattar hotbilder på mycket olika sätt. Personer med dubbelt medborgarskap, olika minoriteter och personer som fått asyl tänker säkert på hur dessa lagar kommer att påverka dem.
– Syftet med lagarna bör vara att öka säkerhetskänslan hos alla i detta land, inte att försvaga den. Det Finland jag känner är ett land där medborgarna litar på myndigheterna och så ska det vara också i framtiden, säger Blomqvist.