Familjeledighetsreformen och arbetet för ökad jämställdhet ska få kosta

09.02.2018 kl. 15:49
Familje- och omsorgsminister Annika Saarikko har idag meddelat att familjeledighetsreformen som regeringen försökt utarbeta har fallit. Beredningen kommer inte att fortskrida på grund av att reformen skulle kräva mer resurser. SFP:s vice ordförande och riksdagsledamot Anders Adlercreutz anser att regeringens utgångspunkt under hela beredningsprocessen har varit fel.

– En reform av familjeledigheterna behövs för att förbättra jämställdheten, sysselsättningen, familjernas situationer och för att öka smidigheten på arbetsmarknaden. Dessa är målsättningar som gynnar oss alla. En av våra största utmaningar är en för låg sysselsättningsgrad. Expertisen är enig om att den här reformen behövs för att vårt samhälle som helhet skall vara konkurrenskraftigt, säger Adlercreutz. 

 

Under sin halvtidsgranskning våren 2017 fattade regeringen beslut om att den eventuella familjeledighetsreformen skulle vara kostnadsneutral.

 

– Familjeledighetsreformen ska sikta på att vara en verklig helhetsreform för ett mer jämställt familje- och arbetsliv för alla. Regeringens inställning till reformen var från början fel. En reform av denna kaliber som medför positiv inverkan för hela samhället ska få kosta – att främja jämställdhet och sysselsättning ska kunna gå före kortsiktig kostnadsneutralitet. Jag hoppas att det sista ordet inte ännu är sagt i denna långdans och vädjar nu till regeringen – ta ert förnuft till fånga. Ni får gärna använda er av den modell vi presenterat. 

Anders Adlercreutz

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00