Oppositionen interpellerar om ojämlikhet i utbildningen

09.02.2018 kl. 10:48
Alla oppositionspartier lämnar på fredagen in en interpellation om ojämlikhet i utbildningen. Initiativtagare är De Gröna och interpellationens första undertecknare är De Grönas ordförande Touko Aalto.

- Vår stolthet har varit jämlikheten i utbildningen och varje barns möjlighet att förverkliga sina drömmar. Regeringen har inte ingripit för att motverka den ökande ojämlikheten. De nedskärningar som regeringen har gjort raserar grunderna för jämlikheten i utbildningen. Regeringen har gjort inskränkningar i småbarnspedagogiken, grundskolan lider av stora problem. Kön och familjebakgrund påverkar allt mer skolframgången, säger De Grönas ordförande Touko Aalto.  

- Jämlikheten i utbildningen har varit stenfoten för kunnandet och framgången i Finland. Regeringens nedskärningar har ändå allvarligt raserat denna grund. SDP har föreslagit otaliga åtgärder för att motverka sämre inlärningsresultat och ökad ojämlikhet. En av de mest effektiva åtgärderna är att utvidga den avgiftsfriheten till andra stadiets utbildning. Utredningarna visar att ett väsentligt hinder för att utbilda sig är bristen på pengar och det dyra undervisningsmaterialet särskilt på andra stadiet. Också genom att eliminera de avgränsningar som finns inom småbarnspedagogiken kan man garantera jämlika utgångspunkter i livet redan i barndomen. Aktiveringsmodellen för arbetslösa har konkret visat vilka problem vi står inför, säger SDP:s gruppordförande Antti Lindtman.

- Nu då den ekonomiska nedgång som fortsatt ända till år 2015 har brutits, bör man satsa på utbildning och forskning mer än vad regeringen har gjort i sin plan för de offentliga finanserna. Samtidigt måste reformerna inom utbildningen fortsätta. Man bör rikta mer resurser på andra stadiets närundervisning och utbildningsplatserna bör bli fler. Extra stöd behövs också för elever med specialbehov, säger Sannfinländarnas första viceordförande Laura Huhtasaari.

- Finlands internationella trumfkort är inte enskilda toppförmågor, utan ett utbildningssystem som utgår från att alla är toppförmågor. Grunden för den finländska jämlikheten läggs redan i småbarnspedagogiken. Regeringen anser att en kvalitativ småbarnspedagogik inte är alla barns rätt, eftersom den subjektiva dagvårdsrätten inskränktes så att den inte mera gäller föräldrar som inte arbetar eller studerar på heltid. Jämlikheten förverkligas bara genom att återinföra den subjektiva dagvårdsrätten och kvaliteten i småbarnspedagogiken garanteras enbart genom att minska på gruppstorlekarna. Vi har inte råd att lämna en del av åldersklassen utanför en kvalitativ småbarnspedagogik. Lika litet har vi råd att låta företagen göra pengar på småbarnspedagogik. Det måste finnas klara gränser för vinstbringande verksamhet, säger Vänsterförbundets ordförande Li Andersson.

- Jag är mycket orolig för att jämlikheten inom utbildningen försvagas. Det är en ödesfråga för Finland hur vi lyckas stoppa ojämlikhetstrenden bland barn och unga. Hittills har vår styrka varit en jämlik skola för alla, men nu är vårt land på väg vi fel riktning. Därför kräver i en kursändring, säger SFP:s ordförande Anna-Maja Henriksson.

- De unga åldersklasserna måste ha rätt till en kvalitativ utbildning, men yrkesutbildningen och nivån för högskoleutbildningen har sjunkit till följd av regeringens häftiga nedskärningar. En allt större del av utbildningen sker numera genom nätstudier på egna villkor. Det måste inverka på kunnandet, särskilt på krävande områden som förutsätter ett starkt praktiskt kunnande, säger Kristdemokraternas riksdagsgrupps viceordförande Päivi Räsänen.

 
Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30