Oppositionen interpellerar om ojämlikhet i utbildningen

09.02.2018 kl. 10:48
Alla oppositionspartier lämnar på fredagen in en interpellation om ojämlikhet i utbildningen. Initiativtagare är De Gröna och interpellationens första undertecknare är De Grönas ordförande Touko Aalto.

- Vår stolthet har varit jämlikheten i utbildningen och varje barns möjlighet att förverkliga sina drömmar. Regeringen har inte ingripit för att motverka den ökande ojämlikheten. De nedskärningar som regeringen har gjort raserar grunderna för jämlikheten i utbildningen. Regeringen har gjort inskränkningar i småbarnspedagogiken, grundskolan lider av stora problem. Kön och familjebakgrund påverkar allt mer skolframgången, säger De Grönas ordförande Touko Aalto.  

- Jämlikheten i utbildningen har varit stenfoten för kunnandet och framgången i Finland. Regeringens nedskärningar har ändå allvarligt raserat denna grund. SDP har föreslagit otaliga åtgärder för att motverka sämre inlärningsresultat och ökad ojämlikhet. En av de mest effektiva åtgärderna är att utvidga den avgiftsfriheten till andra stadiets utbildning. Utredningarna visar att ett väsentligt hinder för att utbilda sig är bristen på pengar och det dyra undervisningsmaterialet särskilt på andra stadiet. Också genom att eliminera de avgränsningar som finns inom småbarnspedagogiken kan man garantera jämlika utgångspunkter i livet redan i barndomen. Aktiveringsmodellen för arbetslösa har konkret visat vilka problem vi står inför, säger SDP:s gruppordförande Antti Lindtman.

- Nu då den ekonomiska nedgång som fortsatt ända till år 2015 har brutits, bör man satsa på utbildning och forskning mer än vad regeringen har gjort i sin plan för de offentliga finanserna. Samtidigt måste reformerna inom utbildningen fortsätta. Man bör rikta mer resurser på andra stadiets närundervisning och utbildningsplatserna bör bli fler. Extra stöd behövs också för elever med specialbehov, säger Sannfinländarnas första viceordförande Laura Huhtasaari.

- Finlands internationella trumfkort är inte enskilda toppförmågor, utan ett utbildningssystem som utgår från att alla är toppförmågor. Grunden för den finländska jämlikheten läggs redan i småbarnspedagogiken. Regeringen anser att en kvalitativ småbarnspedagogik inte är alla barns rätt, eftersom den subjektiva dagvårdsrätten inskränktes så att den inte mera gäller föräldrar som inte arbetar eller studerar på heltid. Jämlikheten förverkligas bara genom att återinföra den subjektiva dagvårdsrätten och kvaliteten i småbarnspedagogiken garanteras enbart genom att minska på gruppstorlekarna. Vi har inte råd att lämna en del av åldersklassen utanför en kvalitativ småbarnspedagogik. Lika litet har vi råd att låta företagen göra pengar på småbarnspedagogik. Det måste finnas klara gränser för vinstbringande verksamhet, säger Vänsterförbundets ordförande Li Andersson.

- Jag är mycket orolig för att jämlikheten inom utbildningen försvagas. Det är en ödesfråga för Finland hur vi lyckas stoppa ojämlikhetstrenden bland barn och unga. Hittills har vår styrka varit en jämlik skola för alla, men nu är vårt land på väg vi fel riktning. Därför kräver i en kursändring, säger SFP:s ordförande Anna-Maja Henriksson.

- De unga åldersklasserna måste ha rätt till en kvalitativ utbildning, men yrkesutbildningen och nivån för högskoleutbildningen har sjunkit till följd av regeringens häftiga nedskärningar. En allt större del av utbildningen sker numera genom nätstudier på egna villkor. Det måste inverka på kunnandet, särskilt på krävande områden som förutsätter ett starkt praktiskt kunnande, säger Kristdemokraternas riksdagsgrupps viceordförande Päivi Räsänen.

 
Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15