Lagförslag under våren

11.02.2018 kl. 07:40

I tisdags öppnade republikens president denna riksdagsperiods sista riksmöte som fortsätter ända fram till nästa riksdagsval i april 2019. De största politiska frågorna för denna riksdags sista år är social- och hälsovårdsreformen och landskapsreformen. En annan fråga som kommer att väcka mycket diskussion är om den nya spaningslagen ska godkännas redan av denna riksdag med fem sjättedelars majoritet eftersom den kräver en grundlagsändring. Lagen ska ge skyddspolisen och militären utökade befogenheter att följa med den elektroniska kommunikationen. 

 

I jord- och skogsbruksutskottet kommer förutom en lång rad mindre lagförslag och EU-ärenden åtminstone två stora och principiellt viktiga lagar att behandlas innan perioden tar slut. Den ena är en ministeriearbetsgrupps förslag till en ny livsmedelsmarknadslag som ska förstärka jordbrukarnas ställning i livsmedelskedjan. Ett av de viktigaste förslagen som arbetsgruppen kommer med är att det tillsätts en livsmedelsombudsman som granskar hur livsmedelshandeln fungerar och som kan ingripa om det framkommer att orättvisa och snedvridna affärsmetoder tillämpas. Lagstiftningen är efterlängtad eftersom handelns övermakt har påvisats i flera vetenskapliga undersökningar.

 

Den andra viktiga lagen som nu är på utlåtanderunda och enligt tidtabell når riksdagen i höst är den nya lagen om djurens välbefinnande. Den ska ersätta den nu gällande djurskyddslagen  från år 1996 som anses vara föråldrad. Under de dryga tjugo år som gått sedan nu gällande lag stiftades har vår uppfattning om djurens ställning ändrats avsevärt. Forskningen har också kommit med helt nya rön om djurens hälsa och välbefinnande. Lagberedningen har pågått länge och det lagförslag som nu är på remissrunda försöker beakta de nyaste forskningsrön vi har.

 

Då lagförslaget gick ut på remissrunda så möttes det genast av kritik både från ledande gröna politiker och från djurskyddsorganisationer. En sund och uppbygglig kritik som handlar om att söka goda levnadsvillkor för djuren samtidigt som det går att ha en lönsam husdjursproduktion i Finland är naturligtvis välkommen och nyttig. Men när vissa av debattörerna strävar efter att samtidigt skärpa lagstiftningen och att få oss att sluta äta kött så skjuter de definitivt förbi målet. En lag som ska lyfta djurens välbefinnande i Finland är inte rätt redskap för att uppnå det målet. Den som strävar efter att ställa så höga och kostnadskrävande krav på husdjursproduktionen i vårt land så att den slås ut som olönsam räddar eller hjälper inga djur. Det bidrar endast till att animalieprodukter importeras till Finland från länder med ett betydligt svagare djurskydd än hos oss. Det borde ingen eftersträva.

Mats Nylund

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35