Finland borde tacka ja till en extra plats i Europaparlamentet

09.02.2018 kl. 09:39
Finland borde tacka ja till en extra plats i Europaparlamentet

Europaparlamentet beslöt i onsdags sin position och sitt förslag till ministerrådet och europeiska rådet gällande den landsvisa fördelningen av Europaparlamentets platser vid nästa EU-val. I förslaget ingår en omfördelning av Storbritanniens 73 platser, eftersom landet lämnar EU.

46 platser föreslås att läggas i reserv och sparas för eventuella framtida utvidgningar. Samtidigt föreslås att 27 platser fördelas till länder som idag är underrepresenterade i förhållande till befolkningsstorleken.

Ett av de underrepresenterade länderna är Finland, som Europaparlamentet föreslår att får en plats till och att Finlands platser ökar till 14, från dagens 13 stycken. Då Finland anslöts till EU år 1995 hade Finland 16 platser.

Statsrådets position har varit att Storbritanniens platser inte alls ska omfördelas utan sättas i reserv med hänvisning till eventuella framtida utvidgningar samt att spara pengar.

Ålands riksdagsledamot Mats Löfström sände igår ett brev till statsministern, som leder landets EU-politik, och önskat att regeringen omprövar den linjen.

− Jag vill att statsrådet omprövar sin position i frågan i ljuset av Europaparlamentets förslag. Då det nu finns ett konkret förslag som innebär att Finland kunde få en plats till skulle det kännas mycket konstigt ifall Finland motsatte sig ett sådant förslag, säger Mats Löfström, Ålands riksdagsledamot.

− Vill man spara pengar finns andra möjligheter, ex. att Finland skulle föreslå ett slut på Europaparlamentets resande mellan Bryssel och Strasbourg, vilket skulle spara 110 miljoner euro per år, och som är något som Europaparlamentet självt önskat, fortsätter Löfström.

En extra finländsk plats i Europaparlamentet skulle samtidigt göra det möjligt för Finland att kompensera Ålands lagting för den makt Ålands lagting gav ifrån sig då Finland och Åland blev medlem av EU.

− En extra plats till Finland skulle innebära att Åland kunde få en plats i Europaparlamentet utan att en befintlig plats skulle omfördelas. Liknande arrangemang finns och har funnits i andra EU länder. Regeringen Vanhanen fattade också år 2009 ett principbeslut om att arbeta för att förstärka Ålands inflytande i Europaparlamentet, säger Löfström.

Exempelvis den självstyrande tysktalande regionen i Belgien har en öronmärkt plats då Belgien väljer sina Europaparlamentariker då området utgör en egen valkrets. Då självstyrande Grönland hörde till EU, 1979–1984, hade regionen en öronmärkt plats när Danmark valde Europaparlamentariker och utgjorde en egen valkrets.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30