Stefan Wallin ställer inte upp i riksdagsvalet 2019 i Egentliga Finlands valkrets

07.02.2018 kl. 08:41
Riksdagsledamot Stefan Wallin (SFP) från Åbo står inte till förfogande som kandidat i Egentliga Finlands valkrets i riksdagsvalet 2019.

Han har varit invald sedan 2007. Wallin meddelar om sitt beslut på onsdagen i sin kolumn i Åbo Underrättelser. Wallin säger att han efter ett drygt år då valperioden är slut är öppen för helt nya utmaningar på arbetsmarknaden såsom den privata eller tredje sektorn. Men han utesluter inte heller att den politiska karriären ännu kan fortsätta.

− Dels känner jag att det är klokt att sluta då det känns som bäst, dels vill jag inte bli en propp som hindrar SFP-återväxten i Egentliga Finland från att avancera i politiken. Två bevingade ord jag gillar passar in i detta sammanhang: man skall sluta så länge någon ännu frågar varför. Och att allting har sin tid, skriver Wallin.

Wallin säger att tolv år som representant för Åboland och Egentliga Finland i riksdagen känns lagom. I de tre val han ställt upp 2007, 2011 och 2015 har han i snitt fått över 11.000 röster. Att ha fått bära Åbolands starka förtroende att arbeta för stad och skärgård i riksdag och regering har varit en stor ära, säger han.

− Som en vän av recirkulation har jag naturligtvis också tänkt på återvinningen av mina erfarenheter och kontaktnät från politik och förvaltning. Jag är öppen för nya helt utmaningar på arbetsmarknaden och tänker mig att 20 år i rikspolitiken och minister- eller medarbetarerfarenhet från sju regeringar och sju olika ministerier kan ge något slags marknadsvärde också i den privata- eller tredje sektorn, skriver Wallin.

Wallin skriver också i sin ÅU-kolumn att det är honom främmande i livet att helt stänga dörrar bakom sig.

− Så därför utesluter jag inte heller möjligheten att den politiska karriären ännu kan fortsätta, i andra sammanhang. Det återstår att se, säger Wallin.

Politices magister Stefan Wallin, 50, inledde sin rikspolitiska karriär som ministermedarbetare för Ole Norrback och Jan-Erik Enestam 1994-2000 i trafik-, utrikes-, inrikes-, och försvarsministerierna. Efter drygt fyra år som andra redaktör på ÅU 2000-2005 återvände han till politiken och blev statssekreterare i miljöministeriet. Året därpå valdes han till SFP:s partiordförande, ett uppdrag han hade till 2012. Under partiordförandetiden var han miljöminister och nordisk samarbetsminister 2007, kultur- idrotts-, och jämställdhetsminister 2007-11 och slutligen försvarsminister 2011-12. Sedan 2016 är Wallin ordförande för svenska riksdagsgruppen. Han är också sedan 2014 styrelseordförande för Svenska kulturfonden och innehar därtill ett antal andra styrelseuppdrag i stiftelser och organisationer.

Stefan Wallin

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.
16.04.2009 kl. 17:00

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00

Interpellation om regeringens ställningstagande till högre pensionsålder

Vi har upplevt dramatiska veckor i politiken, något som har sin naturliga bakgrund i det som har hänt i världsekonomin men som också har med vårt lands åldersstruktur och arbetsmarknad att göra. Med stor tillfredsställelse kan vi notera att förståelsen för regeringens framförda förslag till åtgärder börjar vinna allt större understöd.
11.03.2009 kl. 16:30

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00