Full fart i Vasaregionen

04.02.2018 kl. 10:05
De senaste dagarna har varit såväl intensiva som ur regionens synvinkel rätt historiska

I måndags hade vi den första gemensamma formella diskussionen om upplägget och tidtabellen för en eventuell fusion mellan Vasa och Korsholm. Förutom närvarande vasabor och tjänstemän vill jag passa på att tacka Carola Lithen, Lars Gästgivars, Ralf Degerlund och Anita Sundman för goda diskussioner i god anda. Personligen hoppas jag att Nya Vasa - Svenskfinlands huvudstad - bland byråkraterna i huvudstaden så snabbt som möjligt sätts i samma fack som Uleåborg, Jyväskylä och Kuopio, dvs. städer med betydligt större universitet och även universitetssjukhus.

 

I måndags tog även Vasa stad i styrelsen i enlighet med såväl fastighetsägares som företagares önskemål ett enhälligt beslut om att fortsätta med nuvarande välfungerande system för avfallstransporter. Jag är också mycket glad över att Vasa stad  - som är en stor sommararbetsgivare för ungdomar - framöver kommer att fästa extra fokus på sysselsättning av medmänniskor med olika typer av handikapp. Nämnas kan också att grannen till det nuvarande energilaboratoriet VEBIC på Brändö nyligen beviljats byggnadslov för en tilläggsbyggnad som kommer att inhysa ca tio företag och fokusera på smarta elnät. En oerhört viktig strategisk satsning.

 

Det bör medges att statsmakten under de senaste åren på ett helt nytt sätt fått upp ögonen för vasaregionen men alltjämt krävs större offentliga satsningar för att tillsammans med våra företag bygga upp energiteknologiutvecklingens ekosystem. Undervisningsminister Grahn-Laasonen lyfte visserligen upp potentialen i Vasas energikluster i sitt svar på mitt senaste skriftliga spörsmål men konkreta reformer som åtminstone inte straffar exportbefrämjande teknikundervisning låter ännu vänta på sig. När vi i torsdags tillsammans med ledningen för Österbottens förbund och Vasa stad träffade representanter för många olika ministerier lyfte vi - förutom bl.a. näringslivs- och utbildningsfrågor  - upp i synnerhet vägnätets allmänna skick samt i synnerhet bristfälliga vinterunderhåll. Riksåttan är en av rikets viktigaste livsnerner.       

 

Något som förvånat är att man under senaste veckor fått motta en del anonyma gliringar om att i onödan "skrämma upp" folk bara för att jag krävt att vargstammen bör decimeras. Min hälsning till de anonyma vargvännerna är att det nog torde vara färska vargspår runt människors husknutar och invid barnens skolväg som - med all rätt! - gjort folk oroliga - inte mina ställningstaganden. I ett land som fyllt 100 - med lagstiftning om obligatoriskt koppel på hundar i tätort - känns det helt sjukt om man inte skall kunna plocka bär, gå till skolan elller bedriva jakt och viltvård utan att vara livrädd för vargar. Avslutningsvis är det bara att önska vår utmärkta president Niinistö - som höll ett fenomenalt tal i riskdagen i torsdags - varmt lycka till de kommande sex åren.

Joakim Strand

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.
16.04.2009 kl. 17:00

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00

Interpellation om regeringens ställningstagande till högre pensionsålder

Vi har upplevt dramatiska veckor i politiken, något som har sin naturliga bakgrund i det som har hänt i världsekonomin men som också har med vårt lands åldersstruktur och arbetsmarknad att göra. Med stor tillfredsställelse kan vi notera att förståelsen för regeringens framförda förslag till åtgärder börjar vinna allt större understöd.
11.03.2009 kl. 16:30

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00