SFP efterlyser enighet om spelregler

05.02.2018 kl. 13:31
Ska riksdagsledamöter kandidera även i landskapsvalet?

Enas om spelregler som innebär att sittande riksdagsledamöter inte ställer upp i landskapsval. Det föreslår SFP.

– Samma personer borde inte delta på tre olika nivåer i politiskt beslutsfattande. Ur demokratisk synvinkel är det inte klokt att man är med på lokal nivå och riksnivå och ännu dessutom på mellannivå i landskapet. Ingen politiker kan vara så oersättlig, säger gruppordförande Stefan Wallin (SFP).

 

Svenska riksdagsgruppen håller sitt midvintermöte i Vanda på måndagen. Riksdagsgruppen efterlyser gemensamma spelregler.

– Jag har initierat en diskussion om detta med mina partiordförandekolleger. Vi hoppas vi får stöd för vår tanke från de andra partierna, säger SFP:s partiordförande Anna-Maja Henriksson.

Hon förstår inte brådskan varför valet till landskapsfullmäktige ska hållas redan i oktober.

– Om vi ska ha landskap överhuvudtaget bör de ha äkta självstyre och till den här delen borde lagförslaget ännu utvecklas. Därför borde man inte driva igenom lagstiftningen med en så pressad tidtabell som man nu gör. Landskapsvalet kunde med fördel hållas först våren 2019 i samband med riksdagsvalet, säger hon.

Däremot tar SFP avstånd från Centerns förslag att kombinera riksdagsvalet och EU-valet. Det finns inga skäl att förlänga den nuvarande riksdagens och regeringens mandatperiod.

 

I Vanda besöker riksdagsgruppen bland annat Helsinge gymnasium och diskuterar politiska frågor med eleverna.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00