Riksdagens talman

05.02.2018 kl. 08:18
Idag samlas riksdagen för att välja nya talmän för det nya riksdagsåret, som inleds på tisdag. Talmännen väljs alltid för ettårs perioder.

Riksdagens talman är den person som leder riksdagsarbetet och fördelar ordet i plenisalen. Talmannen är också ordförande i talmanskonferensen där riksdagens 16 utskottsordföranden också sitter. Det organet beslutar hur ärenden formellt avancerar i riksdagen och dess tidtabell. Talmannen är även den näst högsta positionen i republikens statsprotokoll. Efter presidenten, som är statschef, är det riksdagens talman som är följande i protokollet, innan statsministern.

 

I riksdagen finns en överenskommelse om att det är den näst störta riksdagsgruppen som får utse talman. Den gruppen för fram ett namn som övriga riksdagspartier förväntas rösta på. Efter senaste val blev den Sannfinländska riksdagsgruppen näst störst och talmansposten gick därför till dem. De förde fram Maria Lohela som sin kandidat.

 

Hos flera ledamöter fanns en oro vad en sannfinländsk talman skulle betyda för riksdagens tvåspråkighet. Debattklimatet mot det svenska hade varit tufft i riksdagsvalet och i regeringsbildningen. Hur mycket svenska skulle en sannfinländsk talman använda i det viktiga uppdraget som talman, var det många som undrade.

 

Maria Lohela har dock visat att den oron var obefogad. Lohela har skött uppdraget med bravur och oerhört professionellt. Hon har varit rättvis då hon fördelat ordet och har stått ovanför dagspolitiken och partipolitiken i riksdagen. Hennes sista stora tal som talman (i alla fall för den här gången) höll hon under presidentinstallationen i torsdags. Ett värdigt och reflekterande tal på både finska och svenska. Jag har haft ett utmärkt samarbete med henne. Hon har besökt Åland och hon deltog senast i december i den åländska julglöggen jag ordnade i riksdagen. Jag är tacksam för hennes arbete, hon förtjänar beröm för det och jag ser fram emot att fortsätta arbetet med henne som riksdagskollega.

 

På grund av de ändrade styrkeförhållandena efter Sannfinländarnas splittring är Samlingspartiets riksdagsgrupp nu riksdagens näst största. Det betyder att de har rätten att föra fram sin kandidat till talmansposten. Igår var det ännu inte klart vem de kommer att föra fram i dagens val. Det kan tyckas konstigt, men sanningen är att där finns väldigt många intresserade kandidater och valet inte är lätt.

 

Inrikesminister Paula Risikko har meddelat att hon står till förfogande. Försvarsutskottets ordförande Ilkka Kanerva, andre vice talman Arto Satonen och stora utskottets ordförande Anne-Mari Virolainen har också förekommit i spekulationerna. Alla är ytterst kompetenta politiker med lång erfarenhet. Ur ett åländskt perspektiv skulle alla vara utmärkta som talmän. Personligen tycker jag ändå att det är viktigt med en kvinnlig talman med tanke på att både presidenten och statsministern är män. Många andra riksdagsledamöter resonerar som mig och därför förväntas Risikko eller Virolainen föras fram som kandidat.

 

De förändrade styrkeförhållandena i riksdagen betyder också att Socialdemokraterna nu får en vice talmanspost. De nominerar social- och hälsovårdsutskottets ordförande Tuula Haatainen. Haatainen som bl.a. arbetat en sommar på Åland blir en utmärkt andre vice talman, också med åländska ögon. Som första vice talman förväntas Centerns Mauri Pekkarinen fortsätta. Pekkarinen är långvarig minister och har också han en mycket god Ålandskännedom.

 

Mats Löfström

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35