Riksdagens talman

05.02.2018 kl. 08:18
Idag samlas riksdagen för att välja nya talmän för det nya riksdagsåret, som inleds på tisdag. Talmännen väljs alltid för ettårs perioder.

Riksdagens talman är den person som leder riksdagsarbetet och fördelar ordet i plenisalen. Talmannen är också ordförande i talmanskonferensen där riksdagens 16 utskottsordföranden också sitter. Det organet beslutar hur ärenden formellt avancerar i riksdagen och dess tidtabell. Talmannen är även den näst högsta positionen i republikens statsprotokoll. Efter presidenten, som är statschef, är det riksdagens talman som är följande i protokollet, innan statsministern.

 

I riksdagen finns en överenskommelse om att det är den näst störta riksdagsgruppen som får utse talman. Den gruppen för fram ett namn som övriga riksdagspartier förväntas rösta på. Efter senaste val blev den Sannfinländska riksdagsgruppen näst störst och talmansposten gick därför till dem. De förde fram Maria Lohela som sin kandidat.

 

Hos flera ledamöter fanns en oro vad en sannfinländsk talman skulle betyda för riksdagens tvåspråkighet. Debattklimatet mot det svenska hade varit tufft i riksdagsvalet och i regeringsbildningen. Hur mycket svenska skulle en sannfinländsk talman använda i det viktiga uppdraget som talman, var det många som undrade.

 

Maria Lohela har dock visat att den oron var obefogad. Lohela har skött uppdraget med bravur och oerhört professionellt. Hon har varit rättvis då hon fördelat ordet och har stått ovanför dagspolitiken och partipolitiken i riksdagen. Hennes sista stora tal som talman (i alla fall för den här gången) höll hon under presidentinstallationen i torsdags. Ett värdigt och reflekterande tal på både finska och svenska. Jag har haft ett utmärkt samarbete med henne. Hon har besökt Åland och hon deltog senast i december i den åländska julglöggen jag ordnade i riksdagen. Jag är tacksam för hennes arbete, hon förtjänar beröm för det och jag ser fram emot att fortsätta arbetet med henne som riksdagskollega.

 

På grund av de ändrade styrkeförhållandena efter Sannfinländarnas splittring är Samlingspartiets riksdagsgrupp nu riksdagens näst största. Det betyder att de har rätten att föra fram sin kandidat till talmansposten. Igår var det ännu inte klart vem de kommer att föra fram i dagens val. Det kan tyckas konstigt, men sanningen är att där finns väldigt många intresserade kandidater och valet inte är lätt.

 

Inrikesminister Paula Risikko har meddelat att hon står till förfogande. Försvarsutskottets ordförande Ilkka Kanerva, andre vice talman Arto Satonen och stora utskottets ordförande Anne-Mari Virolainen har också förekommit i spekulationerna. Alla är ytterst kompetenta politiker med lång erfarenhet. Ur ett åländskt perspektiv skulle alla vara utmärkta som talmän. Personligen tycker jag ändå att det är viktigt med en kvinnlig talman med tanke på att både presidenten och statsministern är män. Många andra riksdagsledamöter resonerar som mig och därför förväntas Risikko eller Virolainen föras fram som kandidat.

 

De förändrade styrkeförhållandena i riksdagen betyder också att Socialdemokraterna nu får en vice talmanspost. De nominerar social- och hälsovårdsutskottets ordförande Tuula Haatainen. Haatainen som bl.a. arbetat en sommar på Åland blir en utmärkt andre vice talman, också med åländska ögon. Som första vice talman förväntas Centerns Mauri Pekkarinen fortsätta. Pekkarinen är långvarig minister och har också han en mycket god Ålandskännedom.

 

Mats Löfström

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15