Vargproblemet måste tas på allvar

04.02.2018 kl. 06:17

I Österbotten har vi för tillfället tre bofasta vargflockar. En flock rör sig på gränsen mellan Nykarleby och Pedersöre och två flockar finns söder om Vasa.


Detta är en helt ny situation för oss eftersom vi inte haft bofasta vargflockar här sedan 1800-talet. Vid ett par tillfällen i vinter har vargarna rivit husdjur och upprepade gårdsbesök har registrerats. Invånarna är oroliga för att vargarna inte längre är rädda för mänskor. Föräldrar vågar inte låta sina barn leka ute och skolelever får skjuts i stället för att gå eller cykla till skolan på grund av oro för vargattacker. Husdjursproducenter fruktar för vad sommaren ska föra med sig då husdjuren ska ut på bete och jägarna vågar inte längre låta sina hundar gå utan koppel i skogen. De som bor inom vargreviren är varje vecka i kontakt med oss riksdagsledamöter. De österbottniska kommunerna reagerar med ett ställningstagande. Situationen kan definitivt betecknas som kritisk.

 

Vargen har en mycket hög skyddsstatus som regleras också internationellt. I Finland så är det förvaltningsplanen för varg som är det viktigaste dokumentet som styr vår vargpolitik. I planen slås det fast sju övergripande mål. Det första målet, som är tongivande för hela planen, är att nå och bevara vargstammens gynnsamma skyddsstatus hos alla vargflockar. Det sätter följaktligen gränser för vad som kan göras. Utöver detta så innehåller tre av de sju uppsatta målen åtgärder som nu måste kunna tillämpas här i Österbotten. Ett mål är att skapa tillit mellan medborgare, viltförvaltningen och forskningen. Ett annat handlar om att förbättra samexistens mellan människa och varg bland annat genom att ingripa när vargen förorsakar oreda eller skada. Ett tredje talar om att reagera snabbt på vargproblem och förebygga skador.

 

Min bestämda uppfattning är att nuvarande jaktförordning och regelverk inte ger tillräckliga möjligheter att ingripa i situationer som den vi har i Österbotten nu. Det är för svårt och tar för länge att få dispens eller undantagslov för att fälla vargar och för att ingripa när mänskor och husdjur hotas. Jag har diskuterat frågan vid flera tillfällen med ansvariga ministern Jari Leppä och SLC kommer att uppvakta ministern officiellt och framföra våra förändringskrav. Stamvårdande jakt och extra skadebasdispenser kunde vara en möjlighet att åtgärda situationen. Vargproblemet måste tas på allvar. Det är oacceptabelt att barn inte får röra sig som de vill av rädsla för rovdjur. Det får inte vara så att husdjur riskerar att bli vargmat. Det är hög tid att återställa förtroendet helt i enlighet med vargskötselplanens målsättningar.

Mats Nylund

Gruppanföranden

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00