Vargproblemet måste tas på allvar

04.02.2018 kl. 06:17

I Österbotten har vi för tillfället tre bofasta vargflockar. En flock rör sig på gränsen mellan Nykarleby och Pedersöre och två flockar finns söder om Vasa.


Detta är en helt ny situation för oss eftersom vi inte haft bofasta vargflockar här sedan 1800-talet. Vid ett par tillfällen i vinter har vargarna rivit husdjur och upprepade gårdsbesök har registrerats. Invånarna är oroliga för att vargarna inte längre är rädda för mänskor. Föräldrar vågar inte låta sina barn leka ute och skolelever får skjuts i stället för att gå eller cykla till skolan på grund av oro för vargattacker. Husdjursproducenter fruktar för vad sommaren ska föra med sig då husdjuren ska ut på bete och jägarna vågar inte längre låta sina hundar gå utan koppel i skogen. De som bor inom vargreviren är varje vecka i kontakt med oss riksdagsledamöter. De österbottniska kommunerna reagerar med ett ställningstagande. Situationen kan definitivt betecknas som kritisk.

 

Vargen har en mycket hög skyddsstatus som regleras också internationellt. I Finland så är det förvaltningsplanen för varg som är det viktigaste dokumentet som styr vår vargpolitik. I planen slås det fast sju övergripande mål. Det första målet, som är tongivande för hela planen, är att nå och bevara vargstammens gynnsamma skyddsstatus hos alla vargflockar. Det sätter följaktligen gränser för vad som kan göras. Utöver detta så innehåller tre av de sju uppsatta målen åtgärder som nu måste kunna tillämpas här i Österbotten. Ett mål är att skapa tillit mellan medborgare, viltförvaltningen och forskningen. Ett annat handlar om att förbättra samexistens mellan människa och varg bland annat genom att ingripa när vargen förorsakar oreda eller skada. Ett tredje talar om att reagera snabbt på vargproblem och förebygga skador.

 

Min bestämda uppfattning är att nuvarande jaktförordning och regelverk inte ger tillräckliga möjligheter att ingripa i situationer som den vi har i Österbotten nu. Det är för svårt och tar för länge att få dispens eller undantagslov för att fälla vargar och för att ingripa när mänskor och husdjur hotas. Jag har diskuterat frågan vid flera tillfällen med ansvariga ministern Jari Leppä och SLC kommer att uppvakta ministern officiellt och framföra våra förändringskrav. Stamvårdande jakt och extra skadebasdispenser kunde vara en möjlighet att åtgärda situationen. Vargproblemet måste tas på allvar. Det är oacceptabelt att barn inte får röra sig som de vill av rädsla för rovdjur. Det får inte vara så att husdjur riskerar att bli vargmat. Det är hög tid att återställa förtroendet helt i enlighet med vargskötselplanens målsättningar.

Mats Nylund

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35