Viktigt att hjulen hålls i rullning

26.01.2018 kl. 14:05
Trafiklederna är på sätt och vis landets blodådror, längs och på dem  pulserar livet och där cirkulerar en ändlös ström av människor och varor

Transport av personer och varor utgör en av de viktigaste delarna av vårt samhälles ekonomiska system. Transportföretagen ser fortsättningsvis ut att vara livsviktiga för det dagliga livet och för den ekonomiska tillväxten. För att varutransporterna ska fungera måste två grundförutsättningar uppfyllas. Dels måste transportföretagen ha möjlighet att bedriva en lönsam verksamhet, och dels måste vägnätet vara i bra eller åtminstone hyfsat skick.

En fungerande trafikinfrastruktur förutsätter ett regelbundet underhåll av trafiknätet, men naturligtvis också vissa nyinvesteringar. I Finland har vi inte under en mycket lång tid klarat av att hitta tillräckligt mycket budgetmedel för det här ändamålet. Det har därför uppstått en stor s.k. reparationsskuld. Vi skulle alltså behöva satsa betydligt mera pengar än vad vi gör i dag bara för att upprätthålla den nuvarande standarden, för att inte tala om vad som skulle behövas för att åtgärda den reparationsskuld som uppstått. Det här är problem som flera regeringar och riksdagar funderat på hur vi ska kunna lösa. Det finns en hel del tankar, men det stora dilemmat är att det krävs mera pengar än vad man hittills ansett att vi har råd med.

När man tänker på investeringar i infrastrukturen tänker man kanske ofta på nya stora projekt . Det som vi ändå behöver mest är satsningar på och förbättringar av vårt befintliga vägnät. Det är tex. helt klart att vi ska satsa på Kustbanan i stället för att bygga ett mycket dyrare nytt spår mellan samma ändstationer.  Ett problem som vi brottas med i synnerhet i Nyland,  är att tillväxtcentrum, i vårt fall huvudstadsregionen, ofta drar det längre strået när prioriteringar görs. Det är naturligtvis inte fel att det satsas i områden där det bor många människor och trafiken är livlig, men när Nyland får en viss andel av hela landets budgetmedel så leder det ofta till att de mera perifera delarna av Nyland, som Väst- och Östnyland får en betydigt mindre andel än motsvarande regioner på annat håll i landet.

 Vägarna och järnvägsspåren som löper genom Västnyland har en enorm betydelse för oss som bor här och vi vet att det också har det för export- och importindustrin tack vare transporterna över Hangö hamn. Det finns en outnyttjad potential i vår region, som vi kunde ta bättre vara på  genom investeringar i trafikinfrastrukturen. Därför är det viktigt att fortsätta kämpa för förbättringar av riksväg 25 och stamvägarna 51 och 52, det lägre vägnätet, såväl som kustbanan och elektrifieringen av Hangö–Hyvinge-banan. Att Hangö hamn nu går så bra, gör att vi har bättre argument än tidigare för våra anspråk.

Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00