Intensiv vår väntar riksdagen

27.01.2018 kl. 07:04
Januari månad betyder vinteruppehåll i riksdagens pleniarbete. Under januari månad arbetar riksdagens stora utskott och de parlamentariska arbetsgrupperna, men i riksdagens stora plenisal är det nu tyst i ännu en vecka innan pleniarbetet återupptas.

Januari månads mindre inrutade dagar är viktiga då det ger mer tid för möten utanför riksdagshuset. Vid sidan av många möten, studie- och skolbesök på Åland har jag för egen del ordnat många bilaterala möten i Helsingfors med ministrar, riksdagskollegor och centrala tjänstemän gällande de frågor som kommer dominera riksdagens arbete i vår och i synnerhet de frågor som är av extra stor vikt för Åland.

 

Måndagen den 5 februari börjar riksdagen med att välja ny talman. Det är inte klart vem som Samlingspartiets riksdagsgrupp kommer att föreslå som ny talman, men Samlingspartiet övertar posten från Blå framtid eftersom man efter Sannfinländarnas splittring nu är riksdagens näst största riksdagsgrupp. Enligt riksdagens tradition har alltid den näst största riksdagsgruppen talmansposten. Riksmötets formella öppnande sker följande dag.

 

Första stora frågan under riksdagsvåren gäller arbetet med en ny spaningslag. Regeringen överlämnade i torsdags det aktuella lagförslaget. Frågan är mycket känslig eftersom lagförslaget förutsätter en ändring av grundlagen. Ifall grundlagen ska ändras i brådskande ordning, vilket regeringen föreslår, krävs 5/6 majoritet i riksdagen.

 

Den nya spaningslagen skulle förändra skyddet för elektroniska brevhemligheter, vilket är av mycket stor principiell betydelse. Lagen skulle ge möjlighet för polis och myndigheter att avlyssna telefonsamtal och internetkommunikation. Motivet för att tillåta det är arbetet med att förhindra grov brottslighet och terrorism, vars kommunikation långt sker elektroniskt. Idag får sådan kommunikation inte avlyssnas.

 

Sverige har redan den möjligheten genom den så kallade FRA-lagen och Finland behöver också en spaningslag. Samtidigt är det oerhört viktigt att säkerställa att spaningslagen inte innebär någon massövervakning av oskyldiga eller att missbruk sker. Regeringen föreslår därför bl.a. att ett nytt riksdagsutskott inrättas för att övervaka den nya signalspaningen. Riksdagsbehandlingen och hörandet av sakkunniga, i bland annat grundlagsutskottet, blir mycket intressant.

 

I mars får grundlagsutskottet en annan stor fråga på bordet då man får ett nytt lagförslag som hör ihop med den enorma vårdreformen. Det gör att riksdagen kan återuppta behandlingen av reformen som helhet, också gällande de delar som får konsekvenser på Åland. Grundlagsutskottets roll blir även här mycket central.

 

Ungefär samma tid kommer den omtalade parlamentariska arbetsgruppen om företagsstöd lämna sin slutrapport. För Ålands del är alla stöd som indirekt berör sjöfarten extra viktiga. Arbetsgruppens rekommendationer kommer inte ändra något under nuvarande regering, men kan ligga till grund för kommande regeringar. Därför är rekommendationerna från arbetsgruppen mycket viktiga och jag har därför mycket aktivt arbetat för att påverka dessa innan de snart slås fast.

 

Under våren kommer också den arbetsgrupp som nu arbetar vidare med revisionen av Ålands självstyrelselag presentera sitt resultat. Det blir avgörande för den vidare behandlingen och att lagförslaget kan ges till riksdagen. Många andra frågor och cirka 100 övriga lagförslag kommer också ges till riksdagen under våren. Således väntar en intensiv vår i arbetets tecken i riksdagen.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Responsdebatt om budgetramarna 2008-2011

Jag vill tacka kollegerna i utskottet för en saklig behandling av statsfinanserna för de kommande fyra åren. Budgetramarna, som oppositionen förstås anser vara för snäva, är spikade med ansvar. Vi kan inte fördela pengar som vi inte har. Att sysselsättningsläget förbättras är en förutsättning för att vi skall kunna hålla en hög nivå på och utveckla servicen i framtiden. Nyheten om att BNP ligger på över 5 procent högre nivå än för ett år, att arbetslösheten är 1,6 procentenheter lägre än för ett år sedan och 60 000 fler är sysselsatta visar att Finland är på rätt väg.
19.06.2007 kl. 00:00

Regeringens rambudget för åren 2008-2011

Det är både rätt och klokt att försvara en ansvarsfull och strikt budgetpolitik. Det är rättvist gentemot kommande generationer. Då oppositionen vill använda mer av statens pengar, är det skäl att minnas att regeringens budgetutgifter är 180 miljoner större – hela 14 procent större - än föregående regerings budgetra-mar. Större utgiftsökningar än så, skulle vara ansvarslöst.
29.05.2007 kl. 15:15

Riksdagens 100-års jubileumsplenum

Då vi talar om historia, minns vi ofta bara de banbrytande skedena – de stora ögonblicken. Ändå är det så, att historien går framåt med små steg. Ibland så små att vi inte märker dem – förrän långt senare.
23.05.2007 kl. 14:30

Statsrådets meddelande om regeringsprogrammet

"Finland tillhör alla, oberoende av bostadsort, livssituation, modersmål eller etnisk bakgrund. Medborgarna skall garanteras rätten att påverka samt delta och vara delaktiga i beslutsfattandet". Denna markering i inledningen av regeringsprogrammet är viktig – och en stor utmaning för regeringen. Men det är också viktigt att säga ut att detta är regeringens vilja. Svenska riksdagsgruppen är mycket nöjd över det regeringsprogram som de fyra regeringspartierna har enats om under Matti Vanhanens ledning.
24.04.2007 kl. 15:30

Interpellation om klimatförändringen och tryggande av energiförsörjningen

Det är mycket bra att Samlingspartiet visar intresse för den pågående och skrämmande klimatförändringen. Klimatförändringen har pågått i decennier. Samlingspartiet väljer nu att kraftigt kritisera regeringen för dess miljöpolitik då det återstår fyra arbetsveckor av denna regeringsperiod. Det kan jag inte klassa som annat än blott valpolitik.
17.01.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om Finlands EU-ordförandeskap

Låt mig komma med ett frankt påstående: 2006 var året då federalismen tog några ordentliga steg framåt i det finländska EU-tänkandet. Detta av två orsaker: Europaparlamentet visade sig vara en fungerande institution och parlamentet bidrog kraftigt till att göra beslutsprocessen i EU till en tydlig politisk process- vilket också statsminister Vanhanen konstaterat i Bryssel i anslutning till servicedirektivet. Det var parlamentet och de politiska rörelserna i Europa som hade initiativet. Och det finländska ordförandeskapet hade ett gott samarbete med Europaparlamentet och tack vare det kunde många viktiga frågor inom EG-samarbetet ros i hamn.
11.01.2007 kl. 00:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2007

Jag vill börja med att tacka finansministern och mina kollegor för en enkel och snabb process i att nå en överenskommelse om riksdagens ändringar i budgetboken. Men jag vill ändå ägna lite tid åt att analysera hur riksdagen använder sin budgetmakt.
13.12.2006 kl. 00:00