Intensiv vår väntar riksdagen

27.01.2018 kl. 07:04
Januari månad betyder vinteruppehåll i riksdagens pleniarbete. Under januari månad arbetar riksdagens stora utskott och de parlamentariska arbetsgrupperna, men i riksdagens stora plenisal är det nu tyst i ännu en vecka innan pleniarbetet återupptas.

Januari månads mindre inrutade dagar är viktiga då det ger mer tid för möten utanför riksdagshuset. Vid sidan av många möten, studie- och skolbesök på Åland har jag för egen del ordnat många bilaterala möten i Helsingfors med ministrar, riksdagskollegor och centrala tjänstemän gällande de frågor som kommer dominera riksdagens arbete i vår och i synnerhet de frågor som är av extra stor vikt för Åland.

 

Måndagen den 5 februari börjar riksdagen med att välja ny talman. Det är inte klart vem som Samlingspartiets riksdagsgrupp kommer att föreslå som ny talman, men Samlingspartiet övertar posten från Blå framtid eftersom man efter Sannfinländarnas splittring nu är riksdagens näst största riksdagsgrupp. Enligt riksdagens tradition har alltid den näst största riksdagsgruppen talmansposten. Riksmötets formella öppnande sker följande dag.

 

Första stora frågan under riksdagsvåren gäller arbetet med en ny spaningslag. Regeringen överlämnade i torsdags det aktuella lagförslaget. Frågan är mycket känslig eftersom lagförslaget förutsätter en ändring av grundlagen. Ifall grundlagen ska ändras i brådskande ordning, vilket regeringen föreslår, krävs 5/6 majoritet i riksdagen.

 

Den nya spaningslagen skulle förändra skyddet för elektroniska brevhemligheter, vilket är av mycket stor principiell betydelse. Lagen skulle ge möjlighet för polis och myndigheter att avlyssna telefonsamtal och internetkommunikation. Motivet för att tillåta det är arbetet med att förhindra grov brottslighet och terrorism, vars kommunikation långt sker elektroniskt. Idag får sådan kommunikation inte avlyssnas.

 

Sverige har redan den möjligheten genom den så kallade FRA-lagen och Finland behöver också en spaningslag. Samtidigt är det oerhört viktigt att säkerställa att spaningslagen inte innebär någon massövervakning av oskyldiga eller att missbruk sker. Regeringen föreslår därför bl.a. att ett nytt riksdagsutskott inrättas för att övervaka den nya signalspaningen. Riksdagsbehandlingen och hörandet av sakkunniga, i bland annat grundlagsutskottet, blir mycket intressant.

 

I mars får grundlagsutskottet en annan stor fråga på bordet då man får ett nytt lagförslag som hör ihop med den enorma vårdreformen. Det gör att riksdagen kan återuppta behandlingen av reformen som helhet, också gällande de delar som får konsekvenser på Åland. Grundlagsutskottets roll blir även här mycket central.

 

Ungefär samma tid kommer den omtalade parlamentariska arbetsgruppen om företagsstöd lämna sin slutrapport. För Ålands del är alla stöd som indirekt berör sjöfarten extra viktiga. Arbetsgruppens rekommendationer kommer inte ändra något under nuvarande regering, men kan ligga till grund för kommande regeringar. Därför är rekommendationerna från arbetsgruppen mycket viktiga och jag har därför mycket aktivt arbetat för att påverka dessa innan de snart slås fast.

 

Under våren kommer också den arbetsgrupp som nu arbetar vidare med revisionen av Ålands självstyrelselag presentera sitt resultat. Det blir avgörande för den vidare behandlingen och att lagförslaget kan ges till riksdagen. Många andra frågor och cirka 100 övriga lagförslag kommer också ges till riksdagen under våren. Således väntar en intensiv vår i arbetets tecken i riksdagen.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets redogörelse om ramarna för statsfinanserna 2009-2012

Ett lands framgång beror på många saker - kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet för att ta några exempel. En annan framgångsfaktor är sysselsättningen. Det är därför som Matti Vanhanens regering gör rätt när den prioriterar sysselsättningen.
25.03.2008 kl. 12:15

Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkas verksamhet

Gruppanförande
11.03.2008 kl. 14:55

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45