Inte raketvetenskap

23.01.2018 kl. 10:00
Att fördela beskattningen mellan två kommuner skulle förutsätta en uppdatering av vår grundlag, sade kommun- och reformminister Anu Vehviläinen (c) i tisdags då hon tog emot – och direkt sköt ned – en utredning om dubbelt kommunmedlemskap

Och eftersom regeringen inte vill ändra grundlagen eller beräkningsgrunderna för den kommunala beskattningen kommer frågan om dubbelt kommunmedlemskap antagligen att begravas nu. Det är synd eftersom vår reforminriktade regering gärna hade kunnat ställa sig lite mer öppen till också radikalare nytänkande i dessa frågor.

Det handlar ju om att, vid behov också lagstiftningsvägen, skapa större möjligheter för allt mer och fler rörliga medborgare att alternera mellan hem- och fritidskommunen, där man tillbringar allt mera tid och använder kommunal service. En i högsta grad åboländsk fråga, med andra ord.

Ett förslag i arbetsgruppsrapporten som kan överleva är att ”främja gränsöverskridande digitala tjänster som digitalt entrepenörskap”. Detta kräver bara en ändring av paragraf 22 i kommunallagen. Men radikalt är detta inte.

I utredningen smakar man också på innovativa lösningar från andra länder -– dock utan att fatta tycke för dem. En modell finns i Japan, där man sedan 2007 kan donera medel till sin forna hemkommun i exempelvis glesbygden och sedan dra av donationens belopp i beskattningen. Onekligen lite fräscht!

Men då utredningen av dubbelt kommunmedlemskap nu tydligen skall dumpas i den berömda mappen ö kvarstår tidigare förslag, som redan börjar ha ett antal år på nacken. Ett sådant kläcktes redan på 1960-talet av Korpopolitikern Rudin Eneberg. Han föreslog att man kunde få betala en månads kommunalskatt till sin sommarkommun, dock utan att det skulle handla om dubbelt kommunmedlemskap eller bli problem med rösträtten.

Något som igen tål att tänkas på? Eller står gällande lagstiftning igen där som en mental Berlinmur?

En annan möjlighet till nytänkande kan uppenbara sig då vård- och landskapsreformen genomförs. Frågan om landskapens beskattningsrätt – vilket vore bättre än planerna att skicka upp 60 procent av kommunernas budget till Finansministeriet – finns fortfarande med i bilden. Då kan också frågan om det dubbla kommunmedlemskapet bli aktuell på nytt, tror åtminstone Siv Sandberg, forskare vid Åbo Akademi.

Det skall vi hoppas. Trots allt handlar detta med att beakta verkligheten i vardagen för dagens människor inte om raketvetenskap. Att vid behov ändra lagstiftningen så att den motsvarar denna verklighet är heller inte i lag förbjudet.

Det är rimligtvis just därför vi har en regering och en riksdag.

Stefan Wallin

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30