Inte raketvetenskap

23.01.2018 kl. 10:00
Att fördela beskattningen mellan två kommuner skulle förutsätta en uppdatering av vår grundlag, sade kommun- och reformminister Anu Vehviläinen (c) i tisdags då hon tog emot – och direkt sköt ned – en utredning om dubbelt kommunmedlemskap

Och eftersom regeringen inte vill ändra grundlagen eller beräkningsgrunderna för den kommunala beskattningen kommer frågan om dubbelt kommunmedlemskap antagligen att begravas nu. Det är synd eftersom vår reforminriktade regering gärna hade kunnat ställa sig lite mer öppen till också radikalare nytänkande i dessa frågor.

Det handlar ju om att, vid behov också lagstiftningsvägen, skapa större möjligheter för allt mer och fler rörliga medborgare att alternera mellan hem- och fritidskommunen, där man tillbringar allt mera tid och använder kommunal service. En i högsta grad åboländsk fråga, med andra ord.

Ett förslag i arbetsgruppsrapporten som kan överleva är att ”främja gränsöverskridande digitala tjänster som digitalt entrepenörskap”. Detta kräver bara en ändring av paragraf 22 i kommunallagen. Men radikalt är detta inte.

I utredningen smakar man också på innovativa lösningar från andra länder -– dock utan att fatta tycke för dem. En modell finns i Japan, där man sedan 2007 kan donera medel till sin forna hemkommun i exempelvis glesbygden och sedan dra av donationens belopp i beskattningen. Onekligen lite fräscht!

Men då utredningen av dubbelt kommunmedlemskap nu tydligen skall dumpas i den berömda mappen ö kvarstår tidigare förslag, som redan börjar ha ett antal år på nacken. Ett sådant kläcktes redan på 1960-talet av Korpopolitikern Rudin Eneberg. Han föreslog att man kunde få betala en månads kommunalskatt till sin sommarkommun, dock utan att det skulle handla om dubbelt kommunmedlemskap eller bli problem med rösträtten.

Något som igen tål att tänkas på? Eller står gällande lagstiftning igen där som en mental Berlinmur?

En annan möjlighet till nytänkande kan uppenbara sig då vård- och landskapsreformen genomförs. Frågan om landskapens beskattningsrätt – vilket vore bättre än planerna att skicka upp 60 procent av kommunernas budget till Finansministeriet – finns fortfarande med i bilden. Då kan också frågan om det dubbla kommunmedlemskapet bli aktuell på nytt, tror åtminstone Siv Sandberg, forskare vid Åbo Akademi.

Det skall vi hoppas. Trots allt handlar detta med att beakta verkligheten i vardagen för dagens människor inte om raketvetenskap. Att vid behov ändra lagstiftningen så att den motsvarar denna verklighet är heller inte i lag förbjudet.

Det är rimligtvis just därför vi har en regering och en riksdag.

Stefan Wallin

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.
16.04.2009 kl. 17:00

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00

Interpellation om regeringens ställningstagande till högre pensionsålder

Vi har upplevt dramatiska veckor i politiken, något som har sin naturliga bakgrund i det som har hänt i världsekonomin men som också har med vårt lands åldersstruktur och arbetsmarknad att göra. Med stor tillfredsställelse kan vi notera att förståelsen för regeringens framförda förslag till åtgärder börjar vinna allt större understöd.
11.03.2009 kl. 16:30

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00