MOROT ÄR ALLTID BÄTTRE ÄN PISKA

11.01.2018 kl. 11:44
Ett problem av stora mått är också den växande grupp ungdomar som varken har utbildning eller arbete.

 

 

Jag hade just fattat pennan och börjat skriva på min text då jag läste Kerstin Tarnas insändare (HBL 9.1) om hurdan hjälp de arbetslösa borde få (HBL 9.1). Jag håller helt med henne, och kunde inte ha sagt det bättre själv.

Målet att hitta lösningar för att minska på långtidsarbetslösheten är förstås av högsta prioritet, men regeringens aktiveringsmodell behandlar inte de arbetslösa rättvist och den är allt annat än motiverande. Det här kom också klart fram under höstens sakkunnighöranden i riksdagen.

“Skyll dig själv”- och svångremspolitiken bär inte långt och ökar inte nämnvärt på sysselsättningsgraden eller minskar på fattigdomen i vårt land. Tvärtom.

Genom att bestraffa dem som redan tidigare har det svårt och trots aktiva försök inte fått ett jobb, eller genom indragning av humanitär hjälp – som skedde med till exempel stödet till frivilligorganisationernas matutdelning åt fattiga – har regeringspartierna tydligt visat sina värderingar.

Om vi verkligen vill ha en bestående förbättring till stånd måste vi, precis som Tarna säger, satsa på personlig hjälp och ett långvarigt mentalt stöd för de arbetslösa. De arbetslösa är inte en homogen grupp vars situation man kan lösa med en och samma modell. Ett problem av stora mått är också den växande grupp ungdomar som varken har utbildning eller arbete. Dessa om några behöver personlig hjälp på vägen, för att inte helt slås ut.

För att hitta de rätta lösningarna för att så många som möjligt ska fås med i samhällsbygget och för att bevara vår välfärd krävs ett noggrant och välgenomtänkt pusslande. Pusselbitarna känner vi till och om också den färdiga bilden är klar för oss är det bara att sätta ihop bitarna. Problemen, bitarna, är de många arbetslösa och samtidigt det stora antalet lediga jobb, som inte hittar eller passar varandra. Vi har personerna utan utbildning, främst unga män, och samtidigt ett stort behov av utbildat folk inom många branscher, inte minst inom yrken där man hjälper andra. Vi har skolornas yrkesvägledare, vilkas kompetens och magkänsla borde kunna föra ungdomarna in på en bana som passar dem och där det finns jobb också i framtiden. Vi har den sociala sektorn och arbetskraftsbyråerna som behöver resurser och en motiverad och kunnig personal att ta itu med hela härvan. Här kunde vi kopiera den danska modellen där personalresurserna inom arbetskraftsbyråerna är tiofalt större än i Finland!

Allt det här kostar till en början. Men jag är övertygad om att det betalar sig mångfalt tillbaka ifall vi lossar på svångremmen och slänger piskan och ersätter den med morot och personlig hjälp.

Vi är bara funtade så.

Och till sist har vi det stora frågetecknet: vilka förändringar kommer den ökande digitaliseringen att föra med sig med tanke på framtidens sätt att jobba, eller inte jobba? Statsrådet har den 16 november 2017 tillsatt en parlamentarisk arbetsgrupp, Toimi, vars uppgift är att lista ut hur vi (eller robotarna?) arbetar och är verksamma i framtiden samt att hitta de rätta spelmärkena för hur medborgarnas grundtrygghet ska säkras. Jag representerar SFP i den här gruppen.

Veronica Rehn-Kivi

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.
16.04.2009 kl. 17:00

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00

Interpellation om regeringens ställningstagande till högre pensionsålder

Vi har upplevt dramatiska veckor i politiken, något som har sin naturliga bakgrund i det som har hänt i världsekonomin men som också har med vårt lands åldersstruktur och arbetsmarknad att göra. Med stor tillfredsställelse kan vi notera att förståelsen för regeringens framförda förslag till åtgärder börjar vinna allt större understöd.
11.03.2009 kl. 16:30

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00