Löfström ställde skriftligt spörsmål om motverkan av vattenskador

09.01.2018 kl. 11:27
Ålands riksdagsledamot Mats Löfström har ställt ett skriftligt spörsmål till regeringen om motverkan av vattenskador i fastigheter.

År 2016 var de ersättningar som försäkringsbolagen betalade för vattenskador i Finland, inkl. Åland, sammanlagt 174 miljoner euro, den högsta summan i historien. Året var även det första då dessa kostnader var högre än försäkringskostnaderna för brandskador.

 

  • Vattenskador är mycket kostsamma för samhällsekonomin och försäkringsbolagen. För de flesta människor och familjer är husköp den största och viktigaste investeringen i livet och även om de allra flesta har försäkring är en vattenskada alltid till mycket besvär och skapar kostnader, säger Mats Löfström.

För att säkra sig mot vattenskador har många gått in för att använda så kallade vattenfelsbrytare. En vattenfelsbrytare är en apparat som monteras i fastighetens vattensystem och som analyserar vattenflödet i fastighetens ledningar. Apparaten kan med hög noggrannhet alarmera om läckage och då bryta vattentillförseln vid behov för att undvika skador. I Norge finns det lagstadgat krav på vattenfelsbrytare i nybyggda hus sedan 2010. Löfström frågade hur regeringen ser på skapandet av en likadan regel i Finland.

 

  • Obligatoriska vattenfelsbrytare i nya fastigheter skulle vara en proaktiv lösning som kunde bespara familjer, försäkringsbolag och samhällsekonomin mycket tid och pengar. En installation av vattenfelsbrytare ökar byggkostnaderna för ett nybyggt egnahemshus med runt 1000 euro i dagens läge, men apparaten kan förhindra skador på mycket större summor och skulle mycket sannolikt betala tillbaka sig genom sänkta försäkringspremier, säger Löfström.

 

Enligt nuvarande förslag på nya förordningar om fastigheters vatten- och avfallsteknik kommer inget krav på vattenfelsbrytare att införas i den förnyade markanvändnings- och bygglagen 1 januari 2018.

 

  • Det är viktigt att ta fungerande tekniska lösningar i bruk som förhindrar att de samhälleliga kostnaderna för vattenskador ökar i nuvarande takt. Om man ska införa nya regler måste man alltid säkerställa att det finns en klar motivering för dem. Det kan man med detta då den samhällsekonomiska nyttan skulle vara verkligt stor. 174 miljoner euro per år en mycket stor summa för samhället, säger Löfström.

 

  • Då många fastigheter nu blir äldre finns risken för att kostnaderna ytterligare kommer att stiga. De frivilliga program vissa försäkringsbolag idag erbjuder genom att gratis installera vattenfelsbrytare i gamla hus för att förhindra vattenskador är därför behjärtansvärda för hela samhällsekonomin, säger Löfström.

 

Mats Löfström besökte i december det åländska företaget Leakomatic, som är en av de största aktörerna i Finland på vattenfelsbrytare, för att bekanta sig med produktionen och tekniken.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Responsdebatt om budgetramarna 2008-2011

Jag vill tacka kollegerna i utskottet för en saklig behandling av statsfinanserna för de kommande fyra åren. Budgetramarna, som oppositionen förstås anser vara för snäva, är spikade med ansvar. Vi kan inte fördela pengar som vi inte har. Att sysselsättningsläget förbättras är en förutsättning för att vi skall kunna hålla en hög nivå på och utveckla servicen i framtiden. Nyheten om att BNP ligger på över 5 procent högre nivå än för ett år, att arbetslösheten är 1,6 procentenheter lägre än för ett år sedan och 60 000 fler är sysselsatta visar att Finland är på rätt väg.
19.06.2007 kl. 00:00

Regeringens rambudget för åren 2008-2011

Det är både rätt och klokt att försvara en ansvarsfull och strikt budgetpolitik. Det är rättvist gentemot kommande generationer. Då oppositionen vill använda mer av statens pengar, är det skäl att minnas att regeringens budgetutgifter är 180 miljoner större – hela 14 procent större - än föregående regerings budgetra-mar. Större utgiftsökningar än så, skulle vara ansvarslöst.
29.05.2007 kl. 15:15

Riksdagens 100-års jubileumsplenum

Då vi talar om historia, minns vi ofta bara de banbrytande skedena – de stora ögonblicken. Ändå är det så, att historien går framåt med små steg. Ibland så små att vi inte märker dem – förrän långt senare.
23.05.2007 kl. 14:30

Statsrådets meddelande om regeringsprogrammet

"Finland tillhör alla, oberoende av bostadsort, livssituation, modersmål eller etnisk bakgrund. Medborgarna skall garanteras rätten att påverka samt delta och vara delaktiga i beslutsfattandet". Denna markering i inledningen av regeringsprogrammet är viktig – och en stor utmaning för regeringen. Men det är också viktigt att säga ut att detta är regeringens vilja. Svenska riksdagsgruppen är mycket nöjd över det regeringsprogram som de fyra regeringspartierna har enats om under Matti Vanhanens ledning.
24.04.2007 kl. 15:30

Interpellation om klimatförändringen och tryggande av energiförsörjningen

Det är mycket bra att Samlingspartiet visar intresse för den pågående och skrämmande klimatförändringen. Klimatförändringen har pågått i decennier. Samlingspartiet väljer nu att kraftigt kritisera regeringen för dess miljöpolitik då det återstår fyra arbetsveckor av denna regeringsperiod. Det kan jag inte klassa som annat än blott valpolitik.
17.01.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om Finlands EU-ordförandeskap

Låt mig komma med ett frankt påstående: 2006 var året då federalismen tog några ordentliga steg framåt i det finländska EU-tänkandet. Detta av två orsaker: Europaparlamentet visade sig vara en fungerande institution och parlamentet bidrog kraftigt till att göra beslutsprocessen i EU till en tydlig politisk process- vilket också statsminister Vanhanen konstaterat i Bryssel i anslutning till servicedirektivet. Det var parlamentet och de politiska rörelserna i Europa som hade initiativet. Och det finländska ordförandeskapet hade ett gott samarbete med Europaparlamentet och tack vare det kunde många viktiga frågor inom EG-samarbetet ros i hamn.
11.01.2007 kl. 00:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2007

Jag vill börja med att tacka finansministern och mina kollegor för en enkel och snabb process i att nå en överenskommelse om riksdagens ändringar i budgetboken. Men jag vill ändå ägna lite tid åt att analysera hur riksdagen använder sin budgetmakt.
13.12.2006 kl. 00:00