Pressmeddelande

ANHÖRIGA TILL OMKOMNA BEVÄRINGAR BÖR FÅ HÖGRE ERSÄTTNING – ALLA MÄNNISKOLIV ÄR LIKA VÄRDA

21.12.2017 kl. 11:09

Svenska folkpartiet vill att de anhöriga till beväringar som dör i militärtjänsten ska få högre ersättning än vad som nu är fallet.

SFP:s ordförande Anna-Maja Henriksson har ställt ett skriftligt spörsmål till regeringen i ärendet. Spörsmålet lämnades in på onsdagen och alla SFP:s riksdagsledamöter samt Ålands ledamot Mats Löfström har undertecknat det.

− Ingenting kan ersätta ett människoliv som gått förlorat, men varje människoliv borde vara lika mycket värt då det gäller personer som mist livet i uppdrag för att tjäna fosterlandet, säger Henriksson.

− Därför vill jag och SFP se en ändring i nuvarande lagstiftning på ett sånt sätt att de drabbade anhöriga känner sig rättvist behandlade.

Enligt nuvarande lagstiftning betalar Statskontoret bara ut 4810 euro i ersättning för begravningskostnader. Om den avlidne är gift betalas ersättning som familjepension till änka/änkling och barn. Men någon egentlig ersättning för dödsfallet betalas inte.

För militärer som dör i internationella krishanteringsuppdrag betalas däremot 200 000 euro och det betalas ut till en namngiven förmånstagare.

− Det är en skälig ersättning, och det är rimligt att de anhöriga till omkomna beväringar får samma ersättning. Det finns ingen anledning till att de som tjänar fosterlandet skulle behandlas på olika sätt, säger Henriksson.

Fyra beväringar från Nylands Brigad omkom i en tragisk olycka i Raseborg den 26 oktober i år då ett militärfordon kolliderade med ett tåg i en plankorsning.

− Tänker regeringen utreda möjligheten att betala ersättningar retroaktivt till de anhöriga vars närstående omkom i olyckan i Raseborg? frågar Henriksson i det skriftliga spörsmålet.

− En retroaktiv ersättning till dem skulle vara skälig och rättvis, säger Henriksson.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?

04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.

17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.

16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande

13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.

13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.

03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.

18.09.2007 kl. 15:35