ANHÖRIGA TILL OMKOMNA BEVÄRINGAR BÖR FÅ HÖGRE ERSÄTTNING – ALLA MÄNNISKOLIV ÄR LIKA VÄRDA

21.12.2017 kl. 11:09
Svenska folkpartiet vill att de anhöriga till beväringar som dör i militärtjänsten ska få högre ersättning än vad som nu är fallet.

SFP:s ordförande Anna-Maja Henriksson har ställt ett skriftligt spörsmål till regeringen i ärendet. Spörsmålet lämnades in på onsdagen och alla SFP:s riksdagsledamöter samt Ålands ledamot Mats Löfström har undertecknat det.

− Ingenting kan ersätta ett människoliv som gått förlorat, men varje människoliv borde vara lika mycket värt då det gäller personer som mist livet i uppdrag för att tjäna fosterlandet, säger Henriksson.

− Därför vill jag och SFP se en ändring i nuvarande lagstiftning på ett sånt sätt att de drabbade anhöriga känner sig rättvist behandlade.

Enligt nuvarande lagstiftning betalar Statskontoret bara ut 4810 euro i ersättning för begravningskostnader. Om den avlidne är gift betalas ersättning som familjepension till änka/änkling och barn. Men någon egentlig ersättning för dödsfallet betalas inte.

För militärer som dör i internationella krishanteringsuppdrag betalas däremot 200 000 euro och det betalas ut till en namngiven förmånstagare.

− Det är en skälig ersättning, och det är rimligt att de anhöriga till omkomna beväringar får samma ersättning. Det finns ingen anledning till att de som tjänar fosterlandet skulle behandlas på olika sätt, säger Henriksson.

Fyra beväringar från Nylands Brigad omkom i en tragisk olycka i Raseborg den 26 oktober i år då ett militärfordon kolliderade med ett tåg i en plankorsning.

− Tänker regeringen utreda möjligheten att betala ersättningar retroaktivt till de anhöriga vars närstående omkom i olyckan i Raseborg? frågar Henriksson i det skriftliga spörsmålet.

− En retroaktiv ersättning till dem skulle vara skälig och rättvis, säger Henriksson.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30