Jul och tid

17.12.2017 kl. 09:22
Om en vecka är det jul. Julen ger, eller borde åtminstone ge, en välbehövlig paus i vardagens jäktande. Det är, eller borde åtminstone vara, en tid för familj och vänner samt vila och reflektioner.

Förra veckan firade Finland 100 år av självständighet. Då jag satt i Helsingfors domkyrka och lyssnade på ärkebiskopens förrättande av den ekumeniska gudstjänsten flög mina tankar iväg. Jag blev att tänka på hur mycket man borde vara tacksam över samt hur mycket man idag tar för givet. Fred, trygghet, god sjukvård, ekonomiskt välstånd och frihet känns idag som självklara subjektiva rättigheter. Det har de inte alltid varit.

 

Min morfar brukar ibland berätta hur det var att växa upp under kriget och hur många årskullar som kort därefter kom att flytta till Sverige på grund av brist på jobb. Min pappa har berättat hur det var att växa upp på den åländska landsbygden där nästan alla gårdar hade ett par egna kor och hur det var då man fick elektricitet till familjehemmet.

 

Idag kommer mjölken inte längre från kor, utan från matbutiken och elen kommer från eluttaget. Ett tio minuters strömavbrott under favoritprogrammet på teven kan ruinera en hel kväll.

 

När jag växte upp på Åland under 80- och 90-talet åkte jag ofta med min familj till Rättvik i Dalarna för att skida. Att åka till Åre var både långt och i synnerhet för dyrt. Det var det också att åka till Kanarieöarna. Därför blev det Rättvik och vi åkte alltid veckan innan eller veckan efter Stockholmarna hade sportlov. Att åka under ”Stockholmsveckan” var för dyrt och då var man i stället hemma och åkte pulka med lillebror, lillasyster och kompisar.

 

Jag har haft en väldigt fin och lycklig uppväxt, men då jag tittar tillbaka på den ser jag att förhållandena var betydligt mer anspråkslösa då i jämförelse med idag. Så många saker som var helt otänkbara då, är idag möjliga rent materialistiskt. Men är jag lyckligare idag än jag var då? Knappast.

 

Det här är ingen text som vill romantisera anspråkslöshet eller hårdare tider. Det jag vill påminna om är i stället hur viktigt det är med perspektiv. Vi människor har en tendens att snabbt glömma bort hur det var förr. Det gör oss kortsynta och blinda.

 

Då det känns som om halva Finland är på väg till Thailand under vintern är det ett tecken på att de allra flesta i vårt samhälle har det oerhört bra. Vi har det mycket bättre än tidigare generationer, rent materialistiskt. Det är viktigt att vi kommer ihåg det och inte blir giriga. För vi har råd att dela med oss.

 

För mig är det allra viktigaste något man inte kan köpa för pengar. Det är min familj och mina vänner. Många vänner ser jag för sällan, men de finns där, och jag äter hellre gröt tillsammans än oxfilé ensam. Ta därför hand om varandra och era nära och kära. Spendera inte julen framför datorn eller paddan, utan hälsa på varandra. Skänk också en tanke till dem som har betytt mycket för dig och säg det till dem. Det uppskattas. Ta ledig tid framför granen eller brasan och reflektera lite. God jul!

Mats Löfström

Gruppanföranden

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00