Finland 100 år- Laglighet, medbestämmande och framsteg

10.12.2017 kl. 06:20

Vårt lands 100-års jubileum kulminerade på självständighetsdagen i onsdags. På gatorna i Helsingfors möttes jag av en stark gemenskapskänsla. Glädjen lyste i människors ansikten, lyckan över den frihet och trygghet vi kan känna i vårt nu 100-åriga Finland var påtaglig. Samma känsla fanns säkert överallt i vårt land, vid hjältegravarna, vid de lokala festerna, på torgen och gatorna. Runt om i världen lystes viktiga byggnader upp i blåvitt. Alla ville vara med och dela vår glädje och sociala medier fylldes av gratulationer. Det var något alldeles speciellt och unikt. En underbar kärleksförklaring till vårt fosterland.

Finland är ett land som kan vara stolt över sin historia, sin kultur och sin tvåspråkighet. Med mottot  ”laglighet, medbestämmande och framsteg” började vi finländare bygga upp vårt land under ledning av vår förste president K.J. Ståhlberg. Hans tidlösa ord står som en god grund för oss ännu idag. Då liksom nu har vi all orsak att försvara det öppna rättssamhälle. De ansträngningar Finland under det senaste seklet har gjort har lett till att vi är ett av världens tryggaste, stabilaste och friaste länder. Vi har världens renaste luft och vi har världens renaste mat och vatten. Vi har en skola i värdsklass, hög teknologiutveckling och en stor respekt för naturen. Vi ska vara glada över att få bo i ett av världens på många sätt rikaste länder. Det betyder ändå ingalunda att vi har råd att sakta ner och sluta utveckla vårt samhälle.

 

Världen utvecklas i en enorm takt och det lönar sig att se till att man hänger med. Vi i SFP vill fortsättningsvis se Finland som ett bildningsland, ett land som har råd att höja blicken. Vi ska inte vända oss inåt, utan vi ska vara ett land som visar respekt för alla medborgare och medborgargrupper. Finland drar inte bara nytta av att få vara en del av den världsomfattande gemenskapen, utan världen behöver också Finland i sin brobyggarroll – i Norden, kring Östersjön, i Europa och globalt.

 

Vi behöver fortfarande större jämställdhet mellan kvinnor och män, också inom arbetslivet. Vi behöver ett samhällsklimat som uppmuntrar till framsteg, som i alla lägen är mänskligt, inkluderande och positivt. Vi måste också fortsätta att satsa på en god skola och utbildning. Utbildningen är ett av de bästa sätten att garantera alla barn och unga jämlika förutsättningar att klara sig i livet.

 

Det är svårt att inte uppehålla sig en stund vid tacksamheten för veteranerna och deras hjältedåd. Förhållandena vid fronten under vinterkriget, fortsättningskriget och kriget i Lappland är något som är nästan omöjligt för oss yngre generationer att förstå. Själv har jag, likt så många andra i min generation, via min familj fått höra om min fars krigserfarenheter, till exempel om slaget vid Tali-Ihantala, där han deltog.

Jag och min generation har haft lyckan att få leva i vårt egna, fria land. I fred och i välfärd, och kunna fatta våra egna demokratiska beslut, tack vare de uppoffringar som veteranerna gjorde liksom alla de som skötte hemmafronten. Det är vår uppgift att se till att också kommande generationer kommer ihåg att vår fred och vår välfärd inte kommit gratis. Inte bara för att hedra minnet av dem som byggt vårt land, men också för att behålla den fina ödmjuka fosterländskhet som vi alla i Finland känner.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00