Ett mycket ledsamt förslag

11.12.2017 kl. 15:17
Riksdagen fortsatte idag behandla regeringens förslag om språkförsök med frivillig svenska i finska skolor

Regeringens förslag innebär att 2200 elever i finska skolor får välja om de vill läsa svenska i grundskolan från och med nästa höst.

- Det här förslaget om ett språkförsök riskerar göra att svenska språket får en mer undanträngd roll i den finländska skolan. Det är ett mycket ledsamt förslag, säger Ålands riksdagsledamot Mats Löfström.

- Svenska språket är inte enbart en kontaktlänk till en stor del av landets historia, utan är också en bro och kontaktyta till övriga Norden. Vill Finland vara en aktiv medlem av Norden går det inte att bortse från svenskakunskaperna i landet, säger Löfström.

Sannfinländarna la ett ändringsförslag om att språkförsöket skulle utvidgas till 5000 elever (från 2200 elever). Sannfinländarnas förslag röstades ner med klar majoritet.

- Det känns inte som om man inleder försöket för att vilja dra några egentliga slutsatser, utan för att man  avsiktligt vill minska svenskans ställning. Det gör mig ledsen och bekymrad, säger Löfström.

- Jag vet att det finns sannfinländska och Blåa riksdagsledamöter och ministrar som aktivt jobbat för att språkförsöket skulle vara mycket större. Jag är därför samtidigt tacksam över alla de politiker i regeringslägret som arbetat för att försöket ska bli så litet som möjligt, säger Löfström.

Löfström är, trots att försöket blir litet, oroad över försöket och har i debatten också lyft upp de konsekvenser det på sikt kan få för Åland.

- Svenskkunskaperna i statsförvaltningen och hos statliga myndigheter har försämrats om man blickar tillbaka i ett 10-15 års perspektiv. Det här har också konstaterats i tidigare utlåtanden från grundlagsutskottet. Av den anledningen borde vi i stället diskutera hur vi kan vända på den här utvecklingen, hur svenskundervisningen kan utvecklas och förstärkas, inte avvecklas och försvagas, säger Löfström.

- Som en del av Ålandsöverenskommelsen i Nationernas Förbund förband sig Finland att upprätthålla kontakterna med Åland, och sköta ålänningarnas ärenden, på svenska. Därför är det skäl att också i detta hänseende påminna om den internationella överenskommelsen och de förpliktelser Finland avgett. De är ännu lika mycket i kraft idag som för 90 år sedan, säger Löfström.

Riksdagens andra behandling sker idag måndag. Omröstningen sker i morgon tisdag där Löfström kommer att rösta emot förslaget om att göra svenskan frivillig för 2200 elever i finska skolor. Lagförslaget påverkar inte åländska skolor.

 
Mats Löfström

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00