Regeringen besvarar interpellation om den ökande ojämlikheten 7.12.2017

07.12.2017 kl. 17:29
Gruppanförande, Anna-Maja Henriksson, Svenska riksdagsgruppen

Ärade talman,

Landets ekonomi har kommit in på ett bra spår – om man mäter i tillväxtsiffror går det definitivt bättre för Finland nu, det kan ingen förneka.

Det som regeringen däremot misslyckats med är att förhindra att de sociala klyftorna fördjupas. Det finns svart på vitt att medborgarna som hör till de lägsta inkomstgrupperna får ett negativt saldo av den politik som regeringen genomför nästa år.

Här frågar vi inom Svenska riksdagsgruppen: varför tillåts detta och var blev de kompenserande åtgärderna som på riktigt stärker de mest utsatta hushållens ekonomi och köpkraft?

 

SFP delar oron om den ökade ojämlikheten i samhället. Vi kan inte omfatta regeringens linje, vi behöver förstärka den sociala tryggheten. Men det som skiljer oss från de övriga oppositionspartierna är synen på vad som är de rätta verktygen för att lösa problemen. Därför är vi inte med i interpellationen, utan vi kommer att föreslå vår egen misstroendekläm och därmed också rösta för misstroende.

 

Vi har nyligen presenterat vår skuggbudget och den är en naturlig grund för vår kritik mot regeringen.

SFP:s alternativ innehåller ett omfattande åtgärdsprogram för att förbättra situationen för det mest utsatta i samhället.

Vi höjer bland annat garantipensionen och barnbidragets ensamförsörjartillägg mer än vad regeringen gör, vi slopar indexfrysningen av folkpensionerna och höjer studiestödet till den nivå den var före regeringens nedskärningar. Samtidigt föreslår vi höjda anslag för att öka jämlikheten inom den grundläggande utbildningen. Grunden för barns jämlika förutsättningar skapas redan inom småbarnspedagogiken. Därför föreslår vi också att alla barn ska ha rätt till fyra timmar avgiftsfri småbarnspedagogik per dag.

 

Den psykiska ohälsan är ett allt större samhällsproblem. Därför föreslår SFP ett långsiktigt nationellt program för mental hälsa. Var blev den mentala hälsan i vårdreformen? När tänker regeringen inse att brister i satsningen på den mentala hälsan leder såväl till utanförskap som ökade kostnader för samhället. En ung person som lider av depression behöver stöd så fort som möjligt, inte om flera månader.

 

Vi anser att det är rätt att sänka skatten på arbete, bara det sker på ett socialt rättvist sätt. Riksdagens utredningstjänst har räknat den sammantagna effekten av ändringarna i inkomstbeskattningen, den försiktiga mervärdesskattehöjningen och de inkomstöverföringar som ingår i SFP:s alternativ. Resultatet visar att vår modell ökar de disponibla inkomsterna i förhållande till regeringens budgetförslag i alla inkomstgrupper och särskilt i de två lägsta.

Vår modell ger mer åt dem med de lägsta pensionerna, den återställer inkomstnivån för studerande på den nivå den var före regeringens nedskärning och den ger en vanlig närvårdare mera i handen.

Utöver detta anser vi att regeringen inte har gjort tillräckligt för sysselsättningen. Det behövs fler åtgärder för att höja sysselsättningsgraden till 75 procent i hela landet.

Och det som är helt klart är att regeringen har skurit för mycket i utbildningen.

Ett grundläggande fel var regeringens beslut att slopa den subjektiva dagvårdsrätten. Det börjar vara dags att återta även detta beslut, vilket många kommuner, såsom Kyrkslätt, redan gjort på kommunal nivå.

Vi behöver också en ordentlig – inte en kostnadsneutral –reform av familjeledigheterna som ökar på jämställdheten mellan kvinnor och män.

Regeringen borde också reagera på den ojämlikhetsutveckling som hotar våra skolor. Vi behöver en klok och målmedveten utbildningspolitik som hindrar att socioekonomisk bakgrund blir en styrande faktor för ungdomars livsval. Det här är en ödesfråga för det 100-åriga Finland, och därför måste vi ta tag i den nu.

 

 

Därför föreslår jag att följande misstroendekläm godkänns:

Riksdagen anser att regeringen inte har agerat tillräckligt beslutsamt för att minska ojämlikheten mellan människorna. Många av regeringens åtgärder, såsom utbildnings- och studiestödsnedskärningarna samt de ändringar som riktar sig mot de minst bemedlade pensionärerna har tvärtom ökat ojämlikheten. Det finns socialt mer rättvisa alternativ till regeringens politik. På grund av detta konstaterar riksdagen att regeringen inte åtnjuter riksdagens förtroende.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50