SKARVPROBLEMET MÅSTE ÅTGÄRDAS

01.12.2017 kl. 16:56
En medborgardelegation från Närpes och Kaskö uppvaktade på fredagen två ansvariga ministrar i riksdagen. Delegationen hade med sig över 4238 namnunderskrifter om krav på att myndigheterna gör något åt skarvproblemet i Pjelaxfjärden.

Delegationen överräckte underskrifterna till miljöminister Kimmo Tiilikainen (C.) och jord- och skogsbruksminister Jari Leppä (C.). Från SFP:s håll var riksdagsledamöterna Anna-Maja Henriksson, Mats Nylund och Anders Adlercreutz med vid uppvaktningen.

− Nu måste regeringen verkligen ta skarvproblematiken på allvar, säger SFP:s ordförande Anna-Maja Henriksson. Hon ledde en skarvarbetsgrupp tillsatt av Miljöministeriet som lade fram en handlingsplan i fjol.

Närpes Kaskö fiskeområde anhöll redan för över ett år sedan (14.11.2016) om undantagslov hos NTM-centralen om att kunna vidta åtgärder, men myndigheten har ännu inte kommit med något beslut.

− Det är fullständigt oacceptabelt att en myndighet tar över ett år på sig när läget har varit akut så här länge i Pjelaxfjärden, säger Henriksson.

Skarvkolonin flyttade från Merikarvia efter att den schasades i vägg 50 kilometer norrut till Pjelaxfjärden. Vattenkvaliteten har försämrats och lukten från fåglarnas avföring fördärvar miljön och trivseln i området. Kolonin i Pjelaxfjärden består av cirka 14 000 skarvar. Antalet har stigit mångfalt på bara två år.

− Såväl företagare, fiskare, lokalinvånare som sommarboende lider av det här problemet. Myndigheter kan inte bara stå handfallna inför ett sånt här miljöproblem, säger Henriksson.

Det enda miljöministern lovade att göra var att ta reda på varför NTM-centralen sölar.

− Nu är det upp till bevis för regeringen, tänker den åtgärda skarvproblemet eller måste det först drabbade Insjöfinland innan den reagerar? frågar sig Henriksson.

Mats Nylund ser det inte som en tillräcklig åtgärd att skrämma bort fåglarna.

− Det skulle ju vara en helt värdelös åtgärd som bara flyttar problemet någon annanstans, säger Mats Nylund.

Skarvkolonin i Pjelaxfjärden äter 2200–3700 kilo fisk i dygnet.

− Förekomsten av abborre i de här vattnen har minskat med 70–90 procent sedan skarven kom. Nu måste krafttag till för att minska skarvstammen. Nu räcker det inte med myndigheternas tövande. Nu krävs en helhetssyn på hur skarvproblemet ska åtgärdas, säger Nylund.

 

För ytterligare information: Anna-Maja Henriksson tfn 050-512 2377 och Mats Nylund 050-512 2191.

Adlercreutz, Henriksson och Nylund

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00