SKARVPROBLEMET MÅSTE ÅTGÄRDAS

01.12.2017 kl. 16:56
En medborgardelegation från Närpes och Kaskö uppvaktade på fredagen två ansvariga ministrar i riksdagen. Delegationen hade med sig över 4238 namnunderskrifter om krav på att myndigheterna gör något åt skarvproblemet i Pjelaxfjärden.

Delegationen överräckte underskrifterna till miljöminister Kimmo Tiilikainen (C.) och jord- och skogsbruksminister Jari Leppä (C.). Från SFP:s håll var riksdagsledamöterna Anna-Maja Henriksson, Mats Nylund och Anders Adlercreutz med vid uppvaktningen.

− Nu måste regeringen verkligen ta skarvproblematiken på allvar, säger SFP:s ordförande Anna-Maja Henriksson. Hon ledde en skarvarbetsgrupp tillsatt av Miljöministeriet som lade fram en handlingsplan i fjol.

Närpes Kaskö fiskeområde anhöll redan för över ett år sedan (14.11.2016) om undantagslov hos NTM-centralen om att kunna vidta åtgärder, men myndigheten har ännu inte kommit med något beslut.

− Det är fullständigt oacceptabelt att en myndighet tar över ett år på sig när läget har varit akut så här länge i Pjelaxfjärden, säger Henriksson.

Skarvkolonin flyttade från Merikarvia efter att den schasades i vägg 50 kilometer norrut till Pjelaxfjärden. Vattenkvaliteten har försämrats och lukten från fåglarnas avföring fördärvar miljön och trivseln i området. Kolonin i Pjelaxfjärden består av cirka 14 000 skarvar. Antalet har stigit mångfalt på bara två år.

− Såväl företagare, fiskare, lokalinvånare som sommarboende lider av det här problemet. Myndigheter kan inte bara stå handfallna inför ett sånt här miljöproblem, säger Henriksson.

Det enda miljöministern lovade att göra var att ta reda på varför NTM-centralen sölar.

− Nu är det upp till bevis för regeringen, tänker den åtgärda skarvproblemet eller måste det först drabbade Insjöfinland innan den reagerar? frågar sig Henriksson.

Mats Nylund ser det inte som en tillräcklig åtgärd att skrämma bort fåglarna.

− Det skulle ju vara en helt värdelös åtgärd som bara flyttar problemet någon annanstans, säger Mats Nylund.

Skarvkolonin i Pjelaxfjärden äter 2200–3700 kilo fisk i dygnet.

− Förekomsten av abborre i de här vattnen har minskat med 70–90 procent sedan skarven kom. Nu måste krafttag till för att minska skarvstammen. Nu räcker det inte med myndigheternas tövande. Nu krävs en helhetssyn på hur skarvproblemet ska åtgärdas, säger Nylund.

 

För ytterligare information: Anna-Maja Henriksson tfn 050-512 2377 och Mats Nylund 050-512 2191.

Adlercreutz, Henriksson och Nylund

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00