Adlercreutz vill ha kvalitetsmärkningar för inomhusluften på dagis och i skolor

29.11.2017 kl. 09:19

 – En förälder som ser en dekal med en glad figur på dörren till dagiset kan tryggt gå vidare till jobbet utan att fundera på om barnet utsätts för dålig inomhusluft. Kvalitetsmärkningar borde vara en självklarhet i dagens samhälle, säger riksdagsledamot Anders Adlercreutz (SFP).

Han föreslår kvalitetsmärkningar för inomhusluften för alla daghem och skolor.

 

Det är bråda tider för tillverkare av tillfälliga skol- och daghemsbyggnader. En stor del av barnen i Winellska skolan i Kyrkslätt studerar för tillfället i inhyrda baracker. I Sjundeå kommer över 75 procent av kommunens barn inom kort att gå i skola i tillfälliga utrymmen.

– Vi måste införa kvalitetsmätare i våra upphandlingar och det måste finnas mod att diskvalificera klara underpris. En annan gemensam spelregel borde vara att bygget ska vara övertäckt senast då värmeisoleringen installeras. Och underhållet ska koordineras av en person som varit med i hela processen, från planering till uppförande.

 

Adlercreutz betonar att kommunala beslutsfattare bör inse att bygg- och planeringsprocessen måste få den tid och de resurser som behövs.

– Långsamt beslutsfattande ska inte kompenseras med en försnabbad byggtidtabell, säger han.

I många städer har restauranger redan länge haft klara markeringar för genomförda hygienundersökningar på sina dörrar.

– De lokaler som våra barn tillbringar sina dagar i är inte mindre viktiga än våra kök. En konditionsgranskning ska inte vara nånting man tar till först då problemen uppdagats. Jag föreslår att vi inför en kvalitetsmärkning för byggnader som klarat inomhusluftgranskningen – en konditionsgranskning vart femte år och ett besök av en mögelhund exempelvis vartannat år.

Anders Adlercreutz

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00