Tingsrättsreformen går åt svenskan

26.11.2017 kl. 10:44

Den här veckan var dyster för Svenskfinland och tvåspråkigheten. Regeringspartierna röstade igenom den s.k. tingsrättsreformen i riksdagen. Hela oppositionen med SFP i spetsen motsatte sig regeringens nedskärning av 27 tingsrätter till  20.

Tingsrättsreformen slår särskilt hårt mot Svenskfinland. Tre av landets tvåspråkiga tingsrätter; Östra Nylands tingsrätt i Borgå, Västra Nylands tingsrätt i Raseborg och Mellersta Österbottens tingsrätt i Karleby läggs ner. Sammanslagningen av Mellersta Österbottens och Österbottens tingsrätt innebär samtidigt att den enda tvåspråkiga tingsrätten på fastlandet med svenska som majoritetsspråk inom domkretsen byter majoritetsspråk till finska. Av de separata tingsplatserna dras bl.a. Kimitoön, Kyrkslätt, Kristinestad och Jakobstad in enligt regeringens förslag.

Regeringen har valt att lägga ner tingsrätter som för tillfället bäst klarar av att trygga medborgarnas språkliga rättigheter. Därför är förslaget oacceptabelt. Borgå och Raseborg behöver sina tingsrätter. Ju mindre den svenskspråkiga befolkningens relativa andel blir, desto svårare kommer det att vara att i det verkliga livet trygga rätten till rättegång på det egna modersmålet. I komplicerade juridiska frågor är det särskilt viktigt att kunna garantera medborgarna service på deras modersmål. Det handlar om vars och ens rättsskydd.

För oss i Jakobstadsnejden ter sig situationen mer än märklig. Det är inte många år sedan jag som nybliven justitieminister hade glädjen att inviga vårt nya ämbetshus Ebba, med en modern och ändamålsenlig tingssal och tidsenligt polisfängelse. Det känns därför obegripligt att staten först ena dagen satsar pengar på att rusta upp och sedan andra dagen fattar beslut om att montera ned. Det är inte ansvarsfull hantering med skattebetalarnas pengar. Jag har inte till dags dato fått höra ett enda hållbart argument om varför regeringen vill lägga ner just vår sessionsplats. Värt att notera är att regeringen samtidigt väljer att bevara tingsplatsen i centerdominerade Kauhava, trots att invånarantalet i den regionen är klart mindre än i vår nejd med ca 50 000 invånare.

Österbottens tingsrätts lagman Daniel Allén säger ändå bl.a i Svenska Yles intervju 23.11 att tingsrätten nog kommer att sitta i Jakobstad åtminstone så länge som han är i tjänst. Tingssalen i Jakobstad har ett hyreskontrakt som är i kraft fram till 2025. Jag är otroligt glad ifall det blir som Allén säger. Det man naturligtvis då kan fråga sig är, hur det kommer sig att enbart Vasa och Karleby nämns som sessionsplatser i den förordning som räknar upp tingsrätternas kanslier och sessionsplatser efter reformen. Under resans gång har vi upprepade gånger hänvisat till just hyreskontraktet, men på justitieministeriet har man hittills inte kommit till mötes.

Lagändringen betyder också att domstolspraktiken, d.v.s. auskulteringen härefter endast kunde göras på svenska vid Ålands tingsrätt. För tillfället är det möjligt att auskultera på svenska också vid Österbottens tingsrätt. Denna möjlighet försvinner i och med att Österbottens tingsrätts majoritetsspråk ändras från svenska till finska. Men, det finns en utväg och det är att  genom en statsrådsförordning fastställa ett visst antal notarieplatser med krav på fullständiga kunskaper i svenska. Görs inte det, så kommer det att resultera i långtgående följder för den framtida tillgången på svenskkunniga domare i Finland. Tills vidare har inte justitieminister Häkkänen, trots otaliga uppmaningar från SFP, gett några garantier om hur den svenskspråkiga auskulteringen på fastlandet kommer att tryggas. Nu är det alltså upp till bevis för ministern!

Avslutningsvis så kan man utan att överdriva konstatera att tingsrättsreformen är ett tydligt exempel på  hur det går när SFP inte är i regeringen.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50