Tingsrättsreformen går åt svenskan

26.11.2017 kl. 10:44

Den här veckan var dyster för Svenskfinland och tvåspråkigheten. Regeringspartierna röstade igenom den s.k. tingsrättsreformen i riksdagen. Hela oppositionen med SFP i spetsen motsatte sig regeringens nedskärning av 27 tingsrätter till  20.

Tingsrättsreformen slår särskilt hårt mot Svenskfinland. Tre av landets tvåspråkiga tingsrätter; Östra Nylands tingsrätt i Borgå, Västra Nylands tingsrätt i Raseborg och Mellersta Österbottens tingsrätt i Karleby läggs ner. Sammanslagningen av Mellersta Österbottens och Österbottens tingsrätt innebär samtidigt att den enda tvåspråkiga tingsrätten på fastlandet med svenska som majoritetsspråk inom domkretsen byter majoritetsspråk till finska. Av de separata tingsplatserna dras bl.a. Kimitoön, Kyrkslätt, Kristinestad och Jakobstad in enligt regeringens förslag.

Regeringen har valt att lägga ner tingsrätter som för tillfället bäst klarar av att trygga medborgarnas språkliga rättigheter. Därför är förslaget oacceptabelt. Borgå och Raseborg behöver sina tingsrätter. Ju mindre den svenskspråkiga befolkningens relativa andel blir, desto svårare kommer det att vara att i det verkliga livet trygga rätten till rättegång på det egna modersmålet. I komplicerade juridiska frågor är det särskilt viktigt att kunna garantera medborgarna service på deras modersmål. Det handlar om vars och ens rättsskydd.

För oss i Jakobstadsnejden ter sig situationen mer än märklig. Det är inte många år sedan jag som nybliven justitieminister hade glädjen att inviga vårt nya ämbetshus Ebba, med en modern och ändamålsenlig tingssal och tidsenligt polisfängelse. Det känns därför obegripligt att staten först ena dagen satsar pengar på att rusta upp och sedan andra dagen fattar beslut om att montera ned. Det är inte ansvarsfull hantering med skattebetalarnas pengar. Jag har inte till dags dato fått höra ett enda hållbart argument om varför regeringen vill lägga ner just vår sessionsplats. Värt att notera är att regeringen samtidigt väljer att bevara tingsplatsen i centerdominerade Kauhava, trots att invånarantalet i den regionen är klart mindre än i vår nejd med ca 50 000 invånare.

Österbottens tingsrätts lagman Daniel Allén säger ändå bl.a i Svenska Yles intervju 23.11 att tingsrätten nog kommer att sitta i Jakobstad åtminstone så länge som han är i tjänst. Tingssalen i Jakobstad har ett hyreskontrakt som är i kraft fram till 2025. Jag är otroligt glad ifall det blir som Allén säger. Det man naturligtvis då kan fråga sig är, hur det kommer sig att enbart Vasa och Karleby nämns som sessionsplatser i den förordning som räknar upp tingsrätternas kanslier och sessionsplatser efter reformen. Under resans gång har vi upprepade gånger hänvisat till just hyreskontraktet, men på justitieministeriet har man hittills inte kommit till mötes.

Lagändringen betyder också att domstolspraktiken, d.v.s. auskulteringen härefter endast kunde göras på svenska vid Ålands tingsrätt. För tillfället är det möjligt att auskultera på svenska också vid Österbottens tingsrätt. Denna möjlighet försvinner i och med att Österbottens tingsrätts majoritetsspråk ändras från svenska till finska. Men, det finns en utväg och det är att  genom en statsrådsförordning fastställa ett visst antal notarieplatser med krav på fullständiga kunskaper i svenska. Görs inte det, så kommer det att resultera i långtgående följder för den framtida tillgången på svenskkunniga domare i Finland. Tills vidare har inte justitieminister Häkkänen, trots otaliga uppmaningar från SFP, gett några garantier om hur den svenskspråkiga auskulteringen på fastlandet kommer att tryggas. Nu är det alltså upp till bevis för ministern!

Avslutningsvis så kan man utan att överdriva konstatera att tingsrättsreformen är ett tydligt exempel på  hur det går när SFP inte är i regeringen.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30