Politik handlar om värderingar

21.11.2017 kl. 09:15
Finns det alternativ till den förda politiken? Det är frågan som oppositionen i riksdagen har till uppgift att försöka besvara jakande och trovärdigt. Det skedde förra veckan då oppositionspartiernas alternativa budgeter för 2018 – även skuggbudgeter kallade – debatterades i plenum

Svenska riksdagsgruppens och SFP:s alternativbudget reflekterade också denna gång vår långa erfarenhet av ansvarsbärande rikspolitik, även i svåra tider. Vi känner politikens möjligheter och begränsningar och aktar oss därför för  populistisk symbolpolitik.  

Ändå var det minsann inte svårt att hitta stoff för att fylla de luckor regeringen lämnat vidöppna. Dessa finns såväl på utgifts- som på inkomstsidan. Vår alternativbudget innebär över hela linjen en större ekonomisk behållning för medborgarna jämfört med regeringens budget, utan att statens skuldsättning ökar.

Det bärande elementet i SFP:s alternativ är en skatteväxling. Vi anser att inkomsttagarna skall få mera pengar i handen att själva bestämma över. Inkomstbeskattningen måste alltid gynna arbete, flit, och extraknäck. Därför förespråkar SFP en skattesänkning i alla inkomstklasser som är större än den regeringen föreslår. Skattebortfallet skulle vi ta in med lika mycket genom att höja mervärdesskatten med 0,5 procentenheter.

Eftersom mervärdesskatten är platt och en höjning mest drabbar dem med de lägsta inkomsterna föreslår vi ett kompenserande åtgärdspaket för att återställa köpkraften: höjd garantipension, slopad indexfrysning på folkpensionen, höjt ensamförsörjartillägg och höjd studiepenning. Riksdagens utredningstjänst har räknat ut hur vår helhet – inkomstskattesänkningen, momshöjningen och kompensationspaketet – slår ut. Svaret är att alla inkomstgrupper, speciellt de två lägsta, skulle få mera pengar i handen nästa år. SFP:s alternativ visar alltså att man kan göra inkomstskattesänkningar utan att inkomstklyftorna ökar.

I alternativbudgeten föreslår SFP också att arvs- och gåvoskatten vid generationsväxlingar i familjeföretag och lantbruksföretag slopas. Minns att 70 procent av företagen i Finland är familjeföretag som sysselsätter hundratusentals personer. Många företag står inför en generationsväxling, som inte får misslyckas. En lyckad sådan för företaget vidare, skapar nya jobb, ekonomiskt välstånd och  skatteinkomster. Regeringen har redan lite lättat på skattebördan här, men kunde nu ta steget ut och med 74 miljoner euro helt slopa arvs- och gåvoskatten till denna del.

SFP har som känt länge velat slopa arvsskatten helt och hållet och ersätta den med en överlåtelseskatt av den modell som Göran Perssons socialdemokratiska regering i Sverige införde 2004 (och Norge 2014). En liknande perssonsk lösning kvarstår som SFP:s långsiktiga mål.

Vi är också konsekventa med att höja hushållsavdraget, som skapat tusentals nya jobb, avlastat familjernas arbetsbörda hemma och minskat den grå ekonomin. Vi föreslår också ett knippe åtgärder för att öka sysselsättningen och minska flaskhalsarna på arbetsmarknaden.

I SFP:s alternativbudget vill vi också starta en familjeledighetsreform med tre element: 6+6+6-modellen där föräldrarna kan dela på månaderna, en reform av hemvårdsstödet och att varje barn som fyllt tre år skall ha rätt till fyra timmar avgiftsfri småbarnspedagogik per dag. Bara tre av fyra finländska barn över tre år deltar idag i denna - i de övriga nordiska länderna 90-98 procent.

Vi vill också kraftigt öka satsningarna på utbildning över hela linjen, från dagis till doktor. Vi är övertygade om att Finlands nationella och internationella framgång långt hänger på god utbildning och forskning, kunnande och kvalitet på allt vi gör, tillverkar och exporterar. Vi är oroade över tendenser, som tyder på ökande ojämlikhet i den grundläggande utbildningen – som är grunden för allt.

Vi föreslår också ett nationellt program för mental hälsa, en viktig fråga som tyvärr hamnat i skymundan i vårdreformen. Såsom professor Guy Ahonen konstaterat är psykisk ohälsa den sjukdomskategori som ökat snabbast de senaste tjugo åren. Det behövs ett långsiktigt program, men också omedelbara satsningar på tidigt ingripande och ett tillräckligt antal psykiatriska sjukvårdare vid våra hälsocentraler.

Det finns inga möjligheter att här beröra allt som SFP:s alternativbudget omspänner. På www.sfp.fi hittas helheten, som vi kallar ”sporrande, rättvis, med omsorg”. Politik handlar om värderingar. I SFP:s alternativ gör vi ingen bombastisk symbolpolitik, som utmäter eller direkt hämmar den spirande ekonomiska tillväxten. Däremot visar vi att det går att öka och sedan fördela tillväxten, både bland dem som varit med om att själva skapa den ute i arbetslivet och bland dem, som inte ännu – eller längre – är där.

Stefan Wallin

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35