Chockhöjningen av Sveriges nya farledsavgifter försvårar sjöfarten mellan Finland och Sverige

17.11.2017 kl. 16:28
Sjöfartsverket i Sverige presenterade tidigare i veckan nya farledsavgifter för sjöfarten. Sverige har full laglig rätt att fastställa farledsavgifter i egna vatten. Det är ändå viktigt att minnas att avgifterna får konsekvenser också utanför Sveriges gränser.

Finland och Sverige har mycket kommunikationer och ett stort handelsutbyte med varandra. Därför påverkar de höjda farledsavgifterna också Finland. Sjöfartsverkets beslut höjer inte bara farledsavgifterna utan inför också en ny modell för att räkna ut dem.

- Chockhöjningen av avgifterna, som för vissa rederier kan komma att fördubblas, kommer införas från och med 1 januari 2018, alltså med drygt sex veckors framförhållning. Rederier, med trafik mellan Finland och Sverige, kommer då att få se sina årliga farledsavgiftskostnader öka med många miljoner kronor, per rederi. Det är mycket allvarligt för sjöfarten, säger Mats Löfström, Ålands riksdagsledamot och medlem av kommunikationsutskottet.

Sveriges höjda farledsavgifter kommer inte enbart påverka utrikeshandeln. Avgifterna riskerar också att i förlängningen bidra till att minska kulturutbytet mellan våra länder då de indirekt fördyrar kommunikationerna.

- Våra två länder har en fantastisk gemensam historia. De djupa och utmärkta förbindelserna mellan våra två länder upprätthålls inte bara av politiker och diplomater, utan av den stora allmänheten som regelbundet besöker varandras länder. Det är viktigt att vi inte försvårar det utbytet genom att fördyra kommunikationerna på ett oproportionerligt sätt, säger Löfström.

Riksdagsledamot Mats Löfström har idag tillsammans med riksdagsledamöterna Wille Rydman, Ville Skinnari, Joakim Strand och Peter Östman sänt ett brev till sjöfartsverket gällande farledsavgifterna.

- Vi hoppas att Sverige ännu kan ompröva beslutet om att höja farledsavgifterna nästa år så att man inte försvårar för sjöfarten mellan Finland och Sverige, säger Löfström.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30