Ett bättre alternativ

19.11.2017 kl. 06:56
I onsdags presenterade oppositionspartierna sina alternativa budgetförslag, så kallade skuggbudgeter. SFP:s skuggbudget är ett omfattande dokument på nästan femtio sidor som det tagit flera månader att arbeta fram

För att en skuggbudget ska vara trovärdig så krävs det att den bygger på realistiska bedömningar. I en skuggbudget kan man naturligtvis föreslå skattehöjningar och på så vis räkna med att det flyter in stora belopp till statskassan,  men i praktiken kan en stor skattehöjning ibland till och med ge motsatt effekt. Den kan försämra konkurrenskraften och bromsa den ekonomiska utvecklingen. Med vår modell så lönar det alltid att arbeta - och det är uttryckligen genom arbete vi skapar välstånd.

 

Vi i SFP föreslår en skatteväxling i vår skuggbudget. Vi sänker skatten på arbete i alla inkomstklasser och ökar därmed löntagarnas och pensionärernas köpkraft markant. Vi finansierar detta genom en liten höjning av momsen med en halv procentenhet. Många politiker brukar påstå att en höjning av momsen slår hårt mot de som har små inkomster.  Vi visar att kombinerat med kloka socialpolitiska satsningar så är det inte så. Vi föreslår att frysningen av folkpensionens index slopas och att vi höjer garantipensionen mera än regeringen. Vi höjer studiepenningen och vi stärker den sociala tryggheten genom en satsning på ensamförsörjarna. Vi föreslår att arvs- och gåvoskatten för generationsväxlingar i familjeföretag slopas. Vi godkänner inte regeringens massiva nedskärningar i utbildningen utan återtar bland annat frysningen av universitets- och högskoleindexet. Vi satsar i regional tillgänglighet för andra stadiets utbildning och vi ökar anslagen för det fria bildningsarbetet.

 

De här satsningarna ska naturligtvis betalas för. SFP:s skuggbudget ökar inte på statens skuldsättning mer än vad regeringen gör. Vi finansierar satsningarna på mänskor och bildning bland annat genom att skära i regeringens spetsprojekt och genom att skära ner skatteåterbäringen för den energiintensiva industrin.

 

I regeringens budgetförslag så sjunker köpkraften för de grupper som har de lägsta inkomsterna. Med SFP:s modell så ökar köpkraften för alla inkomstgrupper. Vi visar att den ekonomiska politiken handlar om värderingar och att det alltid finns alternativ. Genom satsningar på kunskap och arbete har vi lyft Finland från att ha varit ett fattigt utvecklingsland för hundra år sedan till den nivå vi har idag. Samma koncept gäller ännu.

Mats Nylund

Gruppanföranden

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50