En marknadsbaserad stödform är välkommen

16.11.2017 kl. 15:48
Regeringen föreslår ett nytt stödsystem för förnybar energiproduktion i form av ett teknikneutralt anbudsförfarande.

Anbudsförfarandet styr investeringar i förnybar elproduktion till de projekt som är mest kostnadseffektiva och konkurrenskraftiga. Anders Adlercreutz, riksdagsledamot och medlem av miljöutskottet, välkomnar reformen.

- Det finns skäl att förnya stödet för förnybar energi – tiden för inmatningstariffer är förbi. Anbudsförfarandet är redan i bruk på många håll internationellt, och det bra att Finland följer med i denna utvecklingsriktning. Det är bra att systemet möjliggör att vi kan stöda de mest kostnadseffektiva produktionsmetoderna. Anbudsförfarandet är också flexibelt och reagerar på elektricitetens marknadspris i stället för att vara ett mer statiskt produktionsstöd, säger Adlercreutz.

Enligt Finlands energi- och klimatstrategi ska över hälften av vår energiproduktion på 2020-talet komma från förnybara energikällor och år 2050 ska vi vara helt koldioxidneutrala. Regeringens proposition begränsar dock anbudsförfarandet för åren 2018-2020 till 2 TWh, trots att det finns potential för mycket mer. 

- När anbudsförfarandet körs igång kommer det att finnas färdigt planerad och planlagd kapacitet för 12 TWh vindkraft. Enligt VTT kunde den årliga produktionen ligga på 300 TWh i Finland. Regeringen val att begränsa stödet till 2 TWh saknar den ambition vi behöver. Vi sätter ribban för lågt. Tiden för att höja Finlands profil och satsa på förnybar energi för att uppnå våra målsättningar är nu – i andan av det pågående klimatmötet i Bonn.

Anders Adlercreutz

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00