Klumpsumman behöver höjas.

16.11.2017 kl. 15:02
Mats Löfström uttalar sig i debatten om budgetmotionerna

Riksdagen diskuterade igår budgetmotionerna och riksdagsgruppernas skuggbudgeter. Svenska riksdagsgruppen föreslår i sin alternativa budget att Ålands klumpsumma höjs från 0,45 % till 0,48 %, för att motsvara Ålands befolkningsökning.

  •         -  Systemet med klumpsumman trädde i kraft för 25 år sedan, men har aldrig ändrats. Ålands befolkning har procentuellt ökat dubbelt så snabbt som landets som helhet. Det här gör att det finns över tusen nya ålänningar som betalar skatt som alla andra finländare, men där Åland egentligen inte får tillbaka några pengar för att sköta den offentliga servicen för dem. Det visar tydligt att klumpsumman behöver höjas, säger Mats Löfström, Ålands riksdagsledamot.

Då klumpsummesystemet trädde i kraft år 1993 var Ålands andel av Finlands befolkning 0,48 %. Idag är den 0,53 %. Klumpsumman är dock fortfarande oförändrad på 0,45 %.

  •         -  Om Åland inte skulle ha så låg arbetslöshet och hög sysselsättningsprocent som man har, 81 % i jämförelse med landets genomsnittliga 69 %, skulle Åland idag vara i ekonomisk kris.servicen för dem. Det är inte rätt. Då klumpsummesystemet trädde i kraft var Ålands andel av Finlands befolkning 0,48%. Idag är den 0,53%. Klumpsumman är dock fortfarande 0,45%. Om Åland inte skulle ha såg hög sysselsättningsgrad som man har (81% i jämförelse med landets 69%-iga genomsnitt) skulle landskapet idag vara i ekonomisk kris. Staten har ett ansvar att Ålands självstyrelse har tillräckliga resurser. Åland vill inte ha några allmosor, utan bara få tillbaka en rättvis andel av de skatter man betalar. No more - no lesstliga servicen för dem. Det är inte rätt. Då klumpsummesystemet trädde i kraft var Ålands andel av Finlands befolkning 0,48%. Idag är den 0,53%. Klumpsumman är dock fortfarande 0,45%. Om Åland inte skulle ha såg hög sysselsättningsgrad som man har (81% i jämförelse med landets 69%-iga genomsnitt) skulle landskapet idag vara i ekonomisk kris. Staten har ett ansvar att Ålands självstyrelse har tillräckliga resurser. Åland vill inte ha några allmosor, utan bara få tillbaka en rättvis andel av de skatter man betalar. No more - no less. Senast i den nya självstyrelselagen, som nu är under beredning, behöver grundfinansieringen för Åland höjas. Om man inte vill ge Åland beskattningsrätt, och låta Åland klara sig mer självständigt, behöver klumpsumman höjas för att se till att självstyrelsen har tillräckliga ekonomiska resurser att klara sina åtaganden och fortsätta utvecklas, säger Löfström. 
  •        -  Åland vill inte ha några stöd eller allmosor, utan bara få tillbaka en rättvis andel av de skatter man betalar, konstaterade Löfström i debatten.
Mats Löfström

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30