Klumpsumman behöver höjas.

16.11.2017 kl. 15:02
Mats Löfström uttalar sig i debatten om budgetmotionerna

Riksdagen diskuterade igår budgetmotionerna och riksdagsgruppernas skuggbudgeter. Svenska riksdagsgruppen föreslår i sin alternativa budget att Ålands klumpsumma höjs från 0,45 % till 0,48 %, för att motsvara Ålands befolkningsökning.

  •         -  Systemet med klumpsumman trädde i kraft för 25 år sedan, men har aldrig ändrats. Ålands befolkning har procentuellt ökat dubbelt så snabbt som landets som helhet. Det här gör att det finns över tusen nya ålänningar som betalar skatt som alla andra finländare, men där Åland egentligen inte får tillbaka några pengar för att sköta den offentliga servicen för dem. Det visar tydligt att klumpsumman behöver höjas, säger Mats Löfström, Ålands riksdagsledamot.

Då klumpsummesystemet trädde i kraft år 1993 var Ålands andel av Finlands befolkning 0,48 %. Idag är den 0,53 %. Klumpsumman är dock fortfarande oförändrad på 0,45 %.

  •         -  Om Åland inte skulle ha så låg arbetslöshet och hög sysselsättningsprocent som man har, 81 % i jämförelse med landets genomsnittliga 69 %, skulle Åland idag vara i ekonomisk kris.servicen för dem. Det är inte rätt. Då klumpsummesystemet trädde i kraft var Ålands andel av Finlands befolkning 0,48%. Idag är den 0,53%. Klumpsumman är dock fortfarande 0,45%. Om Åland inte skulle ha såg hög sysselsättningsgrad som man har (81% i jämförelse med landets 69%-iga genomsnitt) skulle landskapet idag vara i ekonomisk kris. Staten har ett ansvar att Ålands självstyrelse har tillräckliga resurser. Åland vill inte ha några allmosor, utan bara få tillbaka en rättvis andel av de skatter man betalar. No more - no lesstliga servicen för dem. Det är inte rätt. Då klumpsummesystemet trädde i kraft var Ålands andel av Finlands befolkning 0,48%. Idag är den 0,53%. Klumpsumman är dock fortfarande 0,45%. Om Åland inte skulle ha såg hög sysselsättningsgrad som man har (81% i jämförelse med landets 69%-iga genomsnitt) skulle landskapet idag vara i ekonomisk kris. Staten har ett ansvar att Ålands självstyrelse har tillräckliga resurser. Åland vill inte ha några allmosor, utan bara få tillbaka en rättvis andel av de skatter man betalar. No more - no less. Senast i den nya självstyrelselagen, som nu är under beredning, behöver grundfinansieringen för Åland höjas. Om man inte vill ge Åland beskattningsrätt, och låta Åland klara sig mer självständigt, behöver klumpsumman höjas för att se till att självstyrelsen har tillräckliga ekonomiska resurser att klara sina åtaganden och fortsätta utvecklas, säger Löfström. 
  •        -  Åland vill inte ha några stöd eller allmosor, utan bara få tillbaka en rättvis andel av de skatter man betalar, konstaterade Löfström i debatten.
Mats Löfström

Gruppanföranden

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50