Klumpsumman behöver höjas.

16.11.2017 kl. 15:02
Mats Löfström uttalar sig i debatten om budgetmotionerna

Riksdagen diskuterade igår budgetmotionerna och riksdagsgruppernas skuggbudgeter. Svenska riksdagsgruppen föreslår i sin alternativa budget att Ålands klumpsumma höjs från 0,45 % till 0,48 %, för att motsvara Ålands befolkningsökning.

  •         -  Systemet med klumpsumman trädde i kraft för 25 år sedan, men har aldrig ändrats. Ålands befolkning har procentuellt ökat dubbelt så snabbt som landets som helhet. Det här gör att det finns över tusen nya ålänningar som betalar skatt som alla andra finländare, men där Åland egentligen inte får tillbaka några pengar för att sköta den offentliga servicen för dem. Det visar tydligt att klumpsumman behöver höjas, säger Mats Löfström, Ålands riksdagsledamot.

Då klumpsummesystemet trädde i kraft år 1993 var Ålands andel av Finlands befolkning 0,48 %. Idag är den 0,53 %. Klumpsumman är dock fortfarande oförändrad på 0,45 %.

  •         -  Om Åland inte skulle ha så låg arbetslöshet och hög sysselsättningsprocent som man har, 81 % i jämförelse med landets genomsnittliga 69 %, skulle Åland idag vara i ekonomisk kris.servicen för dem. Det är inte rätt. Då klumpsummesystemet trädde i kraft var Ålands andel av Finlands befolkning 0,48%. Idag är den 0,53%. Klumpsumman är dock fortfarande 0,45%. Om Åland inte skulle ha såg hög sysselsättningsgrad som man har (81% i jämförelse med landets 69%-iga genomsnitt) skulle landskapet idag vara i ekonomisk kris. Staten har ett ansvar att Ålands självstyrelse har tillräckliga resurser. Åland vill inte ha några allmosor, utan bara få tillbaka en rättvis andel av de skatter man betalar. No more - no lesstliga servicen för dem. Det är inte rätt. Då klumpsummesystemet trädde i kraft var Ålands andel av Finlands befolkning 0,48%. Idag är den 0,53%. Klumpsumman är dock fortfarande 0,45%. Om Åland inte skulle ha såg hög sysselsättningsgrad som man har (81% i jämförelse med landets 69%-iga genomsnitt) skulle landskapet idag vara i ekonomisk kris. Staten har ett ansvar att Ålands självstyrelse har tillräckliga resurser. Åland vill inte ha några allmosor, utan bara få tillbaka en rättvis andel av de skatter man betalar. No more - no less. Senast i den nya självstyrelselagen, som nu är under beredning, behöver grundfinansieringen för Åland höjas. Om man inte vill ge Åland beskattningsrätt, och låta Åland klara sig mer självständigt, behöver klumpsumman höjas för att se till att självstyrelsen har tillräckliga ekonomiska resurser att klara sina åtaganden och fortsätta utvecklas, säger Löfström. 
  •        -  Åland vill inte ha några stöd eller allmosor, utan bara få tillbaka en rättvis andel av de skatter man betalar, konstaterade Löfström i debatten.
Mats Löfström

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15