Debattinitiativ om svenska riksdagsgruppens alternativa budget för 2018

15.11.2017 kl. 14:25
Gruppanförande, Stefan Wallin, Svenska riksdagsgruppen, 15.11 2017

Arvoisa puhemies, ärade talman

Politik handlar om värderingar. Det är alltid möjligt att välja annorlunda, också nästa år. I den alternativa budgeten visar SFP att det är möjligt att göra ansvarsfull, trovärdig ekonomisk politik, utan massiva och kortsiktiga nedskärningar i till exempel utbildning, studerandes utkomst eller bistånd. Genom värde val är det också möjligt att förverkliga för samhället nödvändiga reformer. Utan att öka statens skuldsättning mer än vad regeringen gör.

 

SFP vill att den vanliga löntagaren får mer i handen. Arbete och flit ska belönas. Beskattningen ska alltid sporra till arbete och företagsamhet. Vi är också övertygade om att hushåll som har mer disponibla inkomster sätter fart på vårt lands ekonomi. Vi föreslår därför lättnader i förvärvsinkomstbeskattningen, mer än vad regeringen gör. Vi möjliggör detta genom en försiktig 0,5 procentenheters moms.-höjning. Vi sänker alltså skatten på arbete och höjer lite skatten på konsumtion. I det här skedet vill kanske någon påpeka att en moms.-höjning är ett dåligt alternativ för lågavlönade, pensionärer och studerande. Det vore fallet, ifall det enbart skulle handla om en moms.-höjning utan några andra åtgärder.  Nu är det inte så. Vi höjer  garantipensionen och barnbidragets ensamförsörjartillägg mer än vad regeringen gör, vi avskaffar indexfrysningen av folkpensionen och vi höjer studiepenningen. Dessa åtgärder är delar av ett större åtgärdspaket för att förbättra situationen för de som har de allra sämst ställ i samhället.

 

Riksdagens utredningstjänst har gjort en utredning som visar att i förhållande till regeringens förslag ökar vårt alternativ de disponibla inkomsterna i alla inkomstdeciler, och särskilt i de två lägsta, det vill säga för de med allra lägsta inkomsterna. Vårt alternativ ger alltså mer i handen för den som arbetar, men är samtidigt socialt rättvis. Vi tycker att det är rätt att en närvårdare får 330 euro och en pensionär med låga inkomster  120 euro mer i handen nästa år.

Ärade talman.

Med tanke på den sociala rättvisan är det ännu skäl att nämna de studerande. Regeringen har skurit en fjärdedel av studiepenningen. Ingen annan grupp i samhället har hamnat ut för såhär stora nedskärningar i sin utkomst. Också här skulle vi välja annorlunda. Studiestödet har alltid varit viktigt för SFP. Som kulturminister var jag själv med att höja såväl studiepenningen som studiestödets inkomstgränser. SFP var med och skapade det studiepenningsbaserade studiestödet. I vårt alternativ höjer vi studiepenningens belopp tillbaka till den tidigare nivån. Dessutom höjer vi studiestödets inkomstgränser med 50 procent. Här handlar det också om att flit och arbete ska belönas, inte bestraffas.

 

Vi anser fortfarande att en avgiftsfri och kvalitativ utbildning samt en högklassig forskning är nyckeln till Finlands framgång. Vi godkänner inte de massiva nedskärningarna i universitetens och högskolornas anslag, frysningen av universitets- och yrkeshögskoleindexet eller otillräckliga resurser till Business Finlands forskningsanslag. Därför föreslår vi betydligt större anslag till högskoleutbildning och forskning. SFP vill också uppmärksamma grundskolan. Detta eftersom vi vet att familjens socioekonomiska ställning har fått en allt större betydelse för skolframgången. Vi vill hejda denna utveckling och ge alla barn lika förutsättningar att klara sig. Därför föreslår vi höjda anslag för att öka jämlikheten inom den grundläggande utbildningen. Det här är en grundläggande framtidsfråga för Finland.

 

Ärade talman,

De nya arbetsplatserna i Finland skapas framför allt i de små- och medelstora företagen. Många av dem är familjeföretag, där en smidig generationsväxling är en förutsättning för att affärsverksamheten ska fortsätta. En lyckad generationsväxling är således också en sysselsättningsfråga.  En av de största utmaningarna vid generationsväxlingarna är beskattningen. Därför föreslår vi att generationsväxlingar som genomförs i familjeföretag helt befrias från arvs- och gåvoskatt. Med detta stöder vi uppkomsten av nya arbetsplatser.

 

Utöver detta föreslår SFP ett mångsidigt sysselsättningspaket, där en av grundpelarna är den familjepolitiska helhetsreformen. Det är bra att också regeringen nu äntligen utreder förnyandet av familjeledigheterna. Regeringens kostnadsneutrala utgångspunkt övertygar dock inte. Det blir knappast någon märkbar förbättring, utan beredskap att satsa ordentligt i reformen. Vi tycker att reformen får och ska också kosta. Här handlar det också om prioriteringar. SFP föreslår en tredelad familjepolitisk helhetsreform som består av en reform av familjeledigheterna enligt 6+6+6 modellen, reform av hemvårdsstödet och att varje barn som fyllt tre år har rätt till fyra timmar avgiftsfri småbarnspedagogik.  Vi vill göra det lättare att kombinera familj och arbete, samt minska löne- och pensionsskillnaderna mellan kvinnor och män. Samt förbättra pappornas möjligheter till familjeledigheter. SFP var med och skapade den subjektiva dagvårdsrätten. Sipiläs regering skrotade den.  Därför vill vi i vår reform trygga alla barn en rätt till kvalitativ småbarnspedagogik.

 

Ärade talman

Det är inte en överdrift att säga att psykisk ohälsa är ett nytt folkhälsoproblem för oss. De förorsakar årligen kostnader i miljardklass för samhället. För att inte tala om det mänskliga lidande som enskilda människor och deras anhöriga tvingas genomgå. Trots detta har den mentala hälsan blivit i skymundan i vårdreformen. Därför föreslår vi ett långsiktigt nationellt program för mental hälsa, men också omedelbara satsningar på tidigt ingripande och ett tillräckligt antal psykiatriska sjukvårdare vid hälsocentralerna. Anmärkningsvärt är att också Centralförbundet för Mental Hälsa krävde nu i lördags att mentalvårds- och psykoterapitjänster bör tryggas bättre än för tillfället i samband med vårdreformen. Bästa regering hur förhåller ni er till SFP:s förslag om ett långsiktigt program för mental hälsa. Och även annars, bästa regering, så hoppas jag att ni förhåller er öppet till vårt förslag. Som tidigare ansvarig minister för upphovsrättsfrågor kan på vår grupps vägnar intyga att vi avsäger oss alla upphovsrättsliga anspråk och ger vårt bättre alternativ fritt till regeringens förfogande.

 

Svenska riksdagsruppen

Gruppanföranden

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00