Debattinitiativ om svenska riksdagsgruppens alternativa budget för 2018

15.11.2017 kl. 14:25
Gruppanförande, Stefan Wallin, Svenska riksdagsgruppen, 15.11 2017

Arvoisa puhemies, ärade talman

Politik handlar om värderingar. Det är alltid möjligt att välja annorlunda, också nästa år. I den alternativa budgeten visar SFP att det är möjligt att göra ansvarsfull, trovärdig ekonomisk politik, utan massiva och kortsiktiga nedskärningar i till exempel utbildning, studerandes utkomst eller bistånd. Genom värde val är det också möjligt att förverkliga för samhället nödvändiga reformer. Utan att öka statens skuldsättning mer än vad regeringen gör.

 

SFP vill att den vanliga löntagaren får mer i handen. Arbete och flit ska belönas. Beskattningen ska alltid sporra till arbete och företagsamhet. Vi är också övertygade om att hushåll som har mer disponibla inkomster sätter fart på vårt lands ekonomi. Vi föreslår därför lättnader i förvärvsinkomstbeskattningen, mer än vad regeringen gör. Vi möjliggör detta genom en försiktig 0,5 procentenheters moms.-höjning. Vi sänker alltså skatten på arbete och höjer lite skatten på konsumtion. I det här skedet vill kanske någon påpeka att en moms.-höjning är ett dåligt alternativ för lågavlönade, pensionärer och studerande. Det vore fallet, ifall det enbart skulle handla om en moms.-höjning utan några andra åtgärder.  Nu är det inte så. Vi höjer  garantipensionen och barnbidragets ensamförsörjartillägg mer än vad regeringen gör, vi avskaffar indexfrysningen av folkpensionen och vi höjer studiepenningen. Dessa åtgärder är delar av ett större åtgärdspaket för att förbättra situationen för de som har de allra sämst ställ i samhället.

 

Riksdagens utredningstjänst har gjort en utredning som visar att i förhållande till regeringens förslag ökar vårt alternativ de disponibla inkomsterna i alla inkomstdeciler, och särskilt i de två lägsta, det vill säga för de med allra lägsta inkomsterna. Vårt alternativ ger alltså mer i handen för den som arbetar, men är samtidigt socialt rättvis. Vi tycker att det är rätt att en närvårdare får 330 euro och en pensionär med låga inkomster  120 euro mer i handen nästa år.

Ärade talman.

Med tanke på den sociala rättvisan är det ännu skäl att nämna de studerande. Regeringen har skurit en fjärdedel av studiepenningen. Ingen annan grupp i samhället har hamnat ut för såhär stora nedskärningar i sin utkomst. Också här skulle vi välja annorlunda. Studiestödet har alltid varit viktigt för SFP. Som kulturminister var jag själv med att höja såväl studiepenningen som studiestödets inkomstgränser. SFP var med och skapade det studiepenningsbaserade studiestödet. I vårt alternativ höjer vi studiepenningens belopp tillbaka till den tidigare nivån. Dessutom höjer vi studiestödets inkomstgränser med 50 procent. Här handlar det också om att flit och arbete ska belönas, inte bestraffas.

 

Vi anser fortfarande att en avgiftsfri och kvalitativ utbildning samt en högklassig forskning är nyckeln till Finlands framgång. Vi godkänner inte de massiva nedskärningarna i universitetens och högskolornas anslag, frysningen av universitets- och yrkeshögskoleindexet eller otillräckliga resurser till Business Finlands forskningsanslag. Därför föreslår vi betydligt större anslag till högskoleutbildning och forskning. SFP vill också uppmärksamma grundskolan. Detta eftersom vi vet att familjens socioekonomiska ställning har fått en allt större betydelse för skolframgången. Vi vill hejda denna utveckling och ge alla barn lika förutsättningar att klara sig. Därför föreslår vi höjda anslag för att öka jämlikheten inom den grundläggande utbildningen. Det här är en grundläggande framtidsfråga för Finland.

 

Ärade talman,

De nya arbetsplatserna i Finland skapas framför allt i de små- och medelstora företagen. Många av dem är familjeföretag, där en smidig generationsväxling är en förutsättning för att affärsverksamheten ska fortsätta. En lyckad generationsväxling är således också en sysselsättningsfråga.  En av de största utmaningarna vid generationsväxlingarna är beskattningen. Därför föreslår vi att generationsväxlingar som genomförs i familjeföretag helt befrias från arvs- och gåvoskatt. Med detta stöder vi uppkomsten av nya arbetsplatser.

 

Utöver detta föreslår SFP ett mångsidigt sysselsättningspaket, där en av grundpelarna är den familjepolitiska helhetsreformen. Det är bra att också regeringen nu äntligen utreder förnyandet av familjeledigheterna. Regeringens kostnadsneutrala utgångspunkt övertygar dock inte. Det blir knappast någon märkbar förbättring, utan beredskap att satsa ordentligt i reformen. Vi tycker att reformen får och ska också kosta. Här handlar det också om prioriteringar. SFP föreslår en tredelad familjepolitisk helhetsreform som består av en reform av familjeledigheterna enligt 6+6+6 modellen, reform av hemvårdsstödet och att varje barn som fyllt tre år har rätt till fyra timmar avgiftsfri småbarnspedagogik.  Vi vill göra det lättare att kombinera familj och arbete, samt minska löne- och pensionsskillnaderna mellan kvinnor och män. Samt förbättra pappornas möjligheter till familjeledigheter. SFP var med och skapade den subjektiva dagvårdsrätten. Sipiläs regering skrotade den.  Därför vill vi i vår reform trygga alla barn en rätt till kvalitativ småbarnspedagogik.

 

Ärade talman

Det är inte en överdrift att säga att psykisk ohälsa är ett nytt folkhälsoproblem för oss. De förorsakar årligen kostnader i miljardklass för samhället. För att inte tala om det mänskliga lidande som enskilda människor och deras anhöriga tvingas genomgå. Trots detta har den mentala hälsan blivit i skymundan i vårdreformen. Därför föreslår vi ett långsiktigt nationellt program för mental hälsa, men också omedelbara satsningar på tidigt ingripande och ett tillräckligt antal psykiatriska sjukvårdare vid hälsocentralerna. Anmärkningsvärt är att också Centralförbundet för Mental Hälsa krävde nu i lördags att mentalvårds- och psykoterapitjänster bör tryggas bättre än för tillfället i samband med vårdreformen. Bästa regering hur förhåller ni er till SFP:s förslag om ett långsiktigt program för mental hälsa. Och även annars, bästa regering, så hoppas jag att ni förhåller er öppet till vårt förslag. Som tidigare ansvarig minister för upphovsrättsfrågor kan på vår grupps vägnar intyga att vi avsäger oss alla upphovsrättsliga anspråk och ger vårt bättre alternativ fritt till regeringens förfogande.

 

Svenska riksdagsruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15